Miljoner till forskning om hur AI påverkar lärare

– Vi står mitt i en stor förändring av skolan och läraryrket, där Generativ AI på kort tid förändrat både arbetsuppgifter, ansvar och bedömningspraktiker. Nu behöver vi ny kunskap för att förstå konsekvenserna, säger Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

Forskarskolan, som går under namnet LÄRA-AI – Läraryrkets arbetsmiljö i en AI-transformerad skola, är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och KTH. Totalt kommer nio doktorander att knytas till forskarskolan, varav tre vid Högskolan i Gävle.

Digitalisering, etik och professionell utveckling

Forskningen inom LÄRA-AI organiseras i tre tematiska områden:

1. Generativ AI:s påverkan på undervisningens innehåll och organisering
2. Ansvar, etik och professionella bedömningar
3. Digital kompetens, kollegialt lärande och professionsutveckling

– Det är en forskarskola för lärarutbildare, vilket gör kopplingen till vår utbildning extra viktig. Doktoranderna ska både forska, undervisa och gå forskarutbildningskurser tillsammans med kollegor från de andra lärosätena, säger Anneli Frelin.

Inom ramen för forskarskolan planeras också sommarskolor, internationella gästforskarbesök och fältstudier ute på skolor. Doktoranderna kommer bland annat att skugga lärare och studera lärmiljöer, både fysiska och digitala. Handledare blir Anneli Frelin, Jan Grannäsdocent i didaktik, och Niklas Humble, verksam inom datavetenskap.

Arbetsmiljö bortom klassrummets väggar

Ett särskilt fokus ligger på den förändrade arbetsmiljön i en alltmer digital skola. Vad innebär det till exempel för lärarens professionella roll när bedömningar måste ta hänsyn till om ett arbete är skapat med Generativ AI? Hur påverkas ansvaret när undervisningen sker både på plats och på distans?

– Vi vill bredda synen på arbetsmiljö till att inte bara handla om det fysiska rummet. AI förändrar relationerna mellan personer, platser och profession. Det här är frågor som är fortsatt aktuella, inte minst inom lärarutbildningen, säger Anneli Frelin.

Forskningsprojektet löper fram till år 2030 och finansieras med 42 miljoner kronor, varav 12,5 miljoner från Vetenskapsrådet går till Högskolan i Gävle.