Behandling kan minska PTSD-symtom hos barn och unga – även för dem med osäker juridisk status
29.1.2026 11:51:23 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande
Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola.
Utmaningar i behandling av unga på flykt
Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad från anhöriga, drabbas av krig, utsättas för sexuellt våld eller tortyr. Efter migration kan minderåriga uppleva stressfaktorer som till exempel stigma, diskriminering, utmaningar i att hitta rätt inom hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom lever många med osäkerhet kring om, och hur lång tid, de får uppehållstillstånd i landet de sökt skydd i.
– Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av PTSD, ett tillstånd som bland annat kännetecknas av återupplevande av traumatiska händelser, undvikande beteenden, oro, koncentrations- och sömnsvårigheter. Traditionellt har stabilitet i boende och juridisk status ansetts vara en förutsättning för att psykologisk traumabehandling ska fungera, något som dock har saknat tydligt evidensstöd, säger Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.
Betydande förbättringar – oberoende av juridisk osäkerhet
Den nya översikten som sammanställer resultat från 23 studier undersökte hur traumafokuserade behandlingsmetoder fungerar för barn och ungdomar med PTSD när de samtidigt lever med osäker uppehållstillståndsstatus. I 17 av de 23 studierna rapporterades signifikanta reduktioner i PTSD-symptom efter behandling. Behandlingen visade måttliga till starka effekter, något som tyder på att den har en kliniskt betydelsefull inverkan. De vanligast använda metoderna var:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Narrativ exponeringsterapi (NET)
- EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing)
– Resultatet i denna översikt visar att det finns ett flertal evidensbaserade traumabehandlingar som kan tillämpas för minderåriga med osäker legal status. Det ger också utrymme att välja en metod som anses vara lämplig för just den situation som den minderåriga befinner sig i samt vilken metod som behandlaren föredrar att använda, förklarar Catarina Nahlén Bose, forskare vid Röda Korsets Högskola.
Resultatet utmanar tidigare föreställningar
– Det fanns mycket lite forskning som stödjer att ett osäkert uppehållstillstånd skulle påverka behandlingsresultatet. Resultaten utmanar idén om att stabil juridisk status är nödvändig för att behandling ska ge effekt, säger Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna som har genomfört studien.
Studien är en del av forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr, finansierat av Stiftelsen Hildur Nordins Minnesfond. Kunskapen kompletterar andra delar av projektet som utforskar hur vårdpersonal kan identifiera, behandla och dokumentera tortyrskador hos unga. Att översikten konstaterar att evidensbaserade traumabehandlingar är till stor nytta för barn och unga, samt att sådan behandling bör erbjudas oberoende av migrationsstatus, länkas nu till utveckling av behandlingsinterventioner i projektet.
Mer information
Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering bedriver kliniknära forskning och sprider kunskap för att förbättra vården för tortyr- och krigsskadade människor som tvingats fly. Kompetenscentret länkar samman vårdpersonal Svenska Röda Korsets behandlingscenter med forskare vid Röda Korsets Högskola.
Kontakt
Nyckelord
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seBilder
Röda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Ny studie definierar kärnkompetenser för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård29.6.2026 15:02:27 CEST | Pressmeddelande
Infektionssjukdomar, antibiotikaresistens och nya smittor ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. En ny studie från Röda Korsets Högskola har identifierat de kompetenser som experter anser är avgörande för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård.
Små val kan göra stor skillnad för barns delaktighet i vården28.5.2026 13:41:12 CEST | Pressmeddelande
Barn vill förstå vad som händer i vården, bli lyssnade på och få möjlighet att påverka sådant som rör dem själva. Samtidigt kan de flesta barn inte bära ansvar för stora medicinska beslut. Det visar två nya studier med forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Forskarna har dels genomfört en systematisk litteraturöversikt av 28 internationella studier om barn mellan 3 och 12 år, dels undersökt hur barn i förskoleåldern vill delta i vårdbesök inom barnhälsovården, både enligt dem själva och deras vårdnadshavare. Resultaten visar att barns delaktighet handlar om mer än att fatta beslut. Att få information, ställa frågor och påverka små praktiska delar av vården upplevs som viktigt. – Barn vill bli sedda som egna individer och få möjlighet att uttrycka sina tankar och önskemål, säger Merja Hietanen, doktorand vid Röda Korsets Högskola. Små beslut skapar trygghet Barn vill ofta kunna påverka sådant som vilken arm ett vaccin ska tas i, när ett blodprov ska genomföras eller få välja p
Om modellen Safewards i psykiatrisk heldygnsvård minskar tvångsåtgärder undersöks i ny studie8.5.2026 12:31:08 CEST | Pressmeddelande
Att förebygga och minska hot, våld och tvångsåtgärder är en angelägen fråga i psykiatrisk vård. Sådana situationer uppstår sällan isolerat, utan formas i samspelet mellan patienter, personal, vårdmiljö och organisatoriska förutsättningar. En svensk studie har undersökt om implementering av modellen Safewards minskar tvångsåtgärder och aggressiva incidenter i psykiatrisk heldygnsvård. Resultaten visade ingen statistiskt säkerställd minskning, men arbetssättet blev successivt mer integrerat i det dagliga vårdarbetet. Stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete Safewards är en evidensbaserad modell som syftar till att förebygga konflikter genom att stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete. Modellen består av tio konkreta insatser som kan bidra till en tryggare vårdmiljö och minska risken för hot, våld och tvångsåtgärder. – I studien jämfördes nio psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar som införde Safewardsmodellen med nio liknande psykiatriska heldygnsvårdsav
Rapport: När NPF och PTSD överlappar hos barn som flytt21.4.2026 08:52:58 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering lyfter hur symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och traumatisering kan likna varandra – och förekomma samtidigt.
Barn som överlever tortyr - nya forskningsrön om trauma behandling17.4.2026 11:31:40 CEST | Pressmeddelande
Ingen vill tänka på att barn utsätts för tortyr. Forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr drivs vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering på Röda Korsets Högskola. Projektet fokuserar på hur barn som utsatts för tortyr och kommit till Sverige på flykt kan identifieras, få vård och få sina skador dokumenterade i rättsprocesser. I podden lyfts delar av projektet om behandling av tortyrskadade barn. Catarina Nahlén Bose, lektor och forskare vid Röda Korsets Högskola, bemöter en myt utifrån en litteraturstudie tillsammans med forskarkollegan lektor Miguel Diaz: traumabehandling hjälper barn även i instabila livssituationer. Psykologerna Ronak Tamdjidi och Ferdinand Garoff berättar om en pilotstudie där intensiv traumabehandling anpassats även för mycket små barn. Samtalet leds av Frida Johansson Metso, samordnare vid kompetenscentret. I maj lanseras den världsunika antologin Torterad som barn. Tortyr, flykt och rätten att läka. Den belyser tortyr ur juri
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum