Röda Korsets Högskola

Behandling kan minska PTSD-symtom hos barn och unga – även för dem med osäker juridisk status

29.1.2026 11:51:23 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande

Dela
Illustration av ett barn som leker med klossar på golvet.
Illustration av Klara Nordin Stensö

Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola.

Utmaningar i behandling av unga på flykt

Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad från anhöriga, drabbas av krig, utsättas för sexuellt våld eller tortyr. Efter migration kan minderåriga uppleva stressfaktorer som till exempel stigma, diskriminering, utmaningar i att hitta rätt inom hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom lever många med osäkerhet kring om, och hur lång tid, de får uppehållstillstånd i landet de sökt skydd i.

– Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av PTSD, ett tillstånd som bland annat kännetecknas av återupplevande av traumatiska händelser, undvikande beteenden, oro, koncentrations- och sömnsvårigheter. Traditionellt har stabilitet i boende och juridisk status ansetts vara en förutsättning för att psykologisk traumabehandling ska fungera, något som dock har saknat tydligt evidensstöd, säger Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien.

Betydande förbättringar – oberoende av juridisk osäkerhet

Den nya översikten som sammanställer resultat från 23 studier undersökte hur traumafokuserade behandlingsmetoder fungerar för barn och ungdomar med PTSD när de samtidigt lever med osäker uppehållstillståndsstatus. I 17 av de 23 studierna rapporterades signifikanta reduktioner i PTSD-symptom efter behandling. Behandlingen visade måttliga till starka effekter, något som tyder på att den har en kliniskt betydelsefull inverkan. De vanligast använda metoderna var:

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • Narrativ exponeringsterapi (NET)
  • EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing)

– Resultatet i denna översikt visar att det finns ett flertal evidensbaserade traumabehandlingar som kan tillämpas för minderåriga med osäker legal status. Det ger också utrymme att välja en metod som anses vara lämplig för just den situation som den minderåriga befinner sig i samt vilken metod som behandlaren föredrar att använda, förklarar Catarina Nahlén Bose, forskare vid Röda Korsets Högskola.

Resultatet utmanar tidigare föreställningar

– Det fanns mycket lite forskning som stödjer att ett osäkert uppehållstillstånd skulle påverka behandlingsresultatet. Resultaten utmanar idén om att stabil juridisk status är nödvändig för att behandling ska ge effekt, säger Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna som har genomfört studien.

Studien är en del av forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr, finansierat av Stiftelsen Hildur Nordins Minnesfond. Kunskapen kompletterar andra delar av projektet som utforskar hur vårdpersonal kan identifiera, behandla och dokumentera tortyrskador hos unga. Att översikten konstaterar att evidensbaserade traumabehandlingar är till stor nytta för barn och unga, samt att sådan behandling bör erbjudas oberoende av migrationsstatus, länkas nu till utveckling av behandlingsinterventioner i projektet.

Mer information

Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering bedriver kliniknära forskning och sprider kunskap för att förbättra vården för tortyr- och krigsskadade människor som tvingats fly. Kompetenscentret länkar samman vårdpersonal Svenska Röda Korsets behandlingscenter med forskare vid Röda Korsets Högskola.

Kontakt

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Illustration av ett barn som leker med klossar på golvet.
Illustration av Klara Nordin Stensö
Ladda ned bild
Catarina Nahlen Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola
Catarina Nahlen Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola
Foto: Sören Andersson
Ladda ned bild
Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola
Miguel Diaz, lektor vid Röda Korsets Högskola
Foto: Sören Andersson
Ladda ned bild

Röda Korsets Högskola

Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.

Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.

Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.

Följ Röda Korsets Högskola

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola

Bättre samarbete kan minska undvikbara akutbesök bland äldre15.9.2026 15:04:16 CEST | Pressmeddelande

Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. En ny studie bland vårdpersonal i Stockholm visar att begränsad tillgång till vård, brister i kommunikation och samarbete samt fragmenterad vård kan bidra till onödiga akutbesök. I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård. Flera faktorer går att påverka Studien identifierade fyra centrala områden: otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård, bristande kommunikation och samarbete, otillräcklig professionell och geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård. Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen. – Flera av faktorerna går att

Tydliga ramar och pedagogisk flexibilitet viktiga vid handledning av sjuksköterskestudenters examensarbeten10.9.2026 13:49:31 CEST | Pressmeddelande

Under de senaste decennierna har kraven på akademisk kompetens inom högre utbildning ökat, inte minst i samband med att studenter skriver examensarbeten på olika utbildningsnivåer. Att handleda sjuksköterskestudenter som skriver examensarbete kräver både tydliga organisatoriska ramar och pedagogisk flexibilitet. Det visar en ny studie där lärare vid fyra svenska lärosäten intervjuats om sina erfarenheter av grupphandledning. Handledarrollen utvecklas över tid Kollegialt och organisatoriskt stöd har också stor betydelse. I studien intervjuades 21 lärare med erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenters examensarbeten på kandidatnivå. – Resultaten visar att handledarna utvecklar och formar sin roll genom kursplaner och riktlinjer, men också genom egna erfarenheter, handledning i par och samtal med kollegor. Handledare känner en stark känsla av personligt ansvar och medansvar för sina studenters framsteg. Särskilt nya handledare kan känna sig osäkra och behöva introduktion och stöd f

Ensamhet, höga krav och bristande stöd från vuxna – ny forskning lyfter ungas egna berättelser om psykisk hälsa21.8.2026 11:39:29 CEST | Pressmeddelande

Ungas psykiska hälsa talas om i allt större utsträckning i termer av diagnoser. Det finns dock begränsad kunskap om hur unga själva beskriver psykiskt lidande och sina behov av stöd. I en ny studie ”Att försöka överleva i en känslomässig storm” från Röda Korsets Högskola och genomförd i samarbete med Bris (Barnens rätt i samhället) undersöks hur unga som själva beskriver svårigheter i vardagen berättar om utmaningar som påverkar deras psykiska hälsa. – Studien bygger på 137 anonymiserade chatt- och sms-kontakter till Bris och visar att många unga upplever ensamhet, höga krav i skolan och bristande stöd från vuxna. Diagnoser som ADHD användes ofta som ett sätt att förstå och kommunicera svårigheter, men resultaten visar att psykisk ohälsa också är nära kopplad till ungas sociala relationer och livsvillkor, berättar Nina Gårevik, lektor vid Röda Korsets Högskola och huvudförfattare till forskningsstudien. Samtliga kontakter som är analyserade består av barn som är hjälpsökande utifrån sv

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye