Högre elpriser påverkar inte industrijobben

Forskarna har undersökt hur prisförändringar har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.

Särskilt under vintern 2022 när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina ökade elpriset i stora delar av Sverige och Europa. Forskarna har sett att industriföretagen inte påverkades i stor utsträckning av de höga elpriserna på kort och medellång sikt (5 år).

Det här gällde både för industrin som helhet, och då de mest energiintensiva sektorerna studerades separat.

Forskarna har undersökt hur prisförändringar har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.

–Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, säger Professor Tommy Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet.

Priset vid grön omställning

Den gröna omställningen kräver en omfattande elektrifiering, det vill säga att fler verksamheter går över till el i stället för fossila bränslen, av samhället. När energislag med varierande utbud, som sol- och vindkraft byggs ut, kommer det att innebära större variationer i elpriserna och eventuellt högre priser. Redan i dag baseras delar av elpriset, särskilt i södra Sverige, på elpriserna i Europa eftersom marknaderna är sammankopplade.

I takt med att fossil energi blir dyrare när EU sänker taket för antalet utsläppsrätter för koldioxid, förväntas detta påverka Sverige, särskilt de södra delarna av landet.

–Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott, säger biträdande lektor Hanna Lindström, Umeå universitet.

Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, säger Professor Tommy Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet.

Om Studien

Referens
Lindström , H., Lundgren, T. & Vesterberg, M. 2025. The effects of electricity and fuel prices on Swedish industry: A panel VAR approach. Energy Economics 152, 109025

Läs hela studien

Studien ingår i ett projekt som finansieras av Forte och syftar till att undersöka den gröna omställningen och dess effekter på industrin. Forskarna analyserade både omedelbara effekter och utvecklingen upp till fem år framåt, vilket innebär att uppföljningen efter energikrisen 2021–2023 inte ingår i studien.

Fokus låg på inköpt nät-el och omfattade inte den el som exempelvis skogsindustrin producerar i egen regi. Studien har främst analyserat hur höjda elpriser påverkar andra faktorer, såsom arbetskraft och användning av fossila bränslen.

Alla författarna tillhör Centrum för miljö- och naturresursekonomi. Ett samarbete mellan enheten för nationalekonomi vid Handelshögskolan och enheten för ekonomisk historia, båda vid Umeå universitet samt institutionen för skoglig bioekonomi och teknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.