Regeringens beslut om strategi för den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, med sikte på 2030 och därefter

LRF och regeringen delar bilden av att CAP ska bidra till att framtidssäkra och möjliggöra en ökad livsmedelsproduktion, stimulera ett aktivt lantbruk och stärka produktionen i hela Sverige. Här finns stora möjligheter att stärka försörjningsförmågan – men då måste politiken också prioritera produktion av mer mat. Det är avgörande för att stärka sektorns attraktivitet och långsiktiga utveckling.

"Det är positivt att regeringen och LRF har ungefär samma målbild och övergripande prioriteringar för jordbrukspolitiken. Men om regeringen menar allvar med en stärkt livsmedelsförsörjning och beredskap krävs att dessa mål också får väga tyngre än andra samhällsintressen i praktiken”, säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.

Regeringen pekar på att den gemensamma jordbrukspolitiken ska stimulera en ökande livsmedelsproduktion i hela landet, bidra till att fler unga etablerar sig som företagare i jordbruket och stärka lönsamheten. LRF vill understryka att detta förutsätter en långsiktigt trygg och tillräcklig finansiering av politiken.

LRF förutsätter att regeringen tydligt arbetar för en ökad finansiering av CAP i EU:s nästa långtidsbudget och för en ökad öronmärkning av medel till jordbrukspolitiken. Förhandlingarna om EU-budgeten pågår fortfarande, men enligt de förslag som ligger riskerar budgeten för CAP att minska väsentligt. Om regeringen inte lyckas fullt ut i förhandlingarna i Bryssel måste den också vara beredd att öka den svenska nationella medfinansieringen.

“Om inte tillräckliga resurser tillförs riskerar strategins ambitioner att stanna vid ord – samtidigt som utvecklingen i praktiken går åt fel håll och förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Sverige försämras rejält”, fortsätter Palle Borgström. 

LRF delar också regeringens bild av att CAP-ersättningarna har en stor betydelse för lantbrukets miljö- och klimatarbete och den gröna omställningen. 

“Samtidigt är det avgörande att ersättningar för miljö och klimat utformas så att de stärker, och inte motverkar, möjligheten att producera mat. Utan lönsamma företag får vi ingen långsiktig hållbarhet inom miljöarbetet, och om CAP-ersättningar kan stimulera till att jordbruksmarken kan användas för produktion med extra god miljöhänsyn så får vi en vinna-vinna situation”, avslutar Palle Borgström