Bedömning av terrorhotet 2026

Terrorhotet är en del av ett bredare säkerhetshot, där konflikten i Mellanöstern, kriget i Ukraina och situationen i Gaza och Syrien påverkar. Den ideologiska motivbilden har därtill förändrats mot mer individuella motiv. Samtidigt kan såväl terrororganisationer som andra stater använda sig av organiserad brottslighet för att få tillgång till vapen, eller agera förnekbart.

– Terrorhotet mot Sverige och övriga Europa är mer mångfacetterat jämfört med för några år sedan. Det största hotet utgörs inte längre av traditionella terrororganisationer. I stället ser vi hur andra krafter verkar hotdrivande, säger Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning.

Under 2025 har ett terrorattentat med våldsbejakande islamistiskt motiv avvärjts i Sverige. För 2026 bedömer NCT att den främsta hotdrivande faktorn är propaganda och våldsbejakande narrativ från framförallt våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism. Enskilda individer, inte minst unga, bedöms fortsatt snabbt kunna radikaliseras och uppmana andra att begå våldshandlingar.

– Våld och propaganda sprids på fler och bredare plattformar där unga finns, till exempel i sociala medier och på spelplattformar, säger Ahn-Za Hagström.

Traditionella terrororganisationer har fortsatt en generell avsikt att begå terrorattentat i Väst. Europa används dock främst som en plattform för att finansiera terrorism och till viss del förmå enskilda individer att resa till konfliktområden.

Statliga aktörer bedöms fortsatt kunna använda sig av ombud för att begå terroristbrott förnekbart.

Om NCT

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen. NCT gör strategiska bedömningar av terrorhotet i och mot Sverige och svenska intressen.

sakerhetspolisen.se/nct