Arkitekt och författare nya hedersdoktorer vid Högskolan i Gävle

Titeln hedersdoktor, doctores honoris causa, föräras till exempel en forskare, en lärare, en framstående kulturpersonlighet eller någon annan förtjänt person. En hedersdoktor ska ha gjort viktiga insatser av betydelse för Högskolans forskning eller utbildning regionalt, nationellt och internationellt.

Författare som verkat för folkbildning

– Det känns mycket ärofullt och nyheten kom till mig som en fullständig överraskning. Att en bruksgrabb från Sandviken skulle bli filosofie hedersdoktor fanns inte med i min vildaste fantasi trots att jag är författare sedan 50 år tillbaka, säger Bernt-Olov Andersson, född i Kilafors och uppvuxen i Sandviken.

I Gävleborg är författaren mest uppmärksammad för septologien om Sandviken och livet på ”bruket”. En historieskildring bestående av sju romaner som ger en levande beskrivning av 100 år av arbetarhistoria.

Bernt-Olov har genom åren haft betydelsefulla roller i bland annat Föreningen arbetarskrivare, Författarförbundet och Stig Sjödin-sällskapet. Här har han verkat för folkbildning och bevarande av den lokala författartraditionen genom bland annat skrivarkurser och läsecirklar.

– Som författare och kulturarbetare vill jag fortsätta att uppmärksamma och bevara Sveriges unika tradition med arbetarförfattare. Av naturliga skäl har mitt perspektiv aldrig varit storstaden, utan mer stålstaden. Utöver detta har jag haft ett särskilt intresse för våra länsförfattare i dåtid och nutid.

"Överraskande och mycket roligt"

Suzanne de Laval, arkitekt SAR/MSA och teknologie doktor i arkitektur, har varit en central person inom utformningen och utvecklingen av svenska skolmiljöer och lärmiljöforskning.

– Att utses till hedersdoktor känns överraskande och det är mycket roligt att mitt fleråriga samarbete med Högskolan inom innovativ lärmiljö har visat sig vara så uppskattat. Och så är det något alldeles speciellt med den ceremoniella akademiska högtiden, att vi tillsammans firar kunskap och forskning.

Genom sitt arbete har hon bidragit till att stärka tvärvetenskaplig forskning inom sitt område. Hon har utarbetat en forskningsöversikt och samlat forskare från flera discipliner som delar ett intresse för skolmiljöer.

– Jag vill fortsätta det tvärvetenskapliga samarbetet kring lärmiljöer. Mitt perspektiv är arkitekturforskarens och särskilt samspelet mellan människa och rum. Här kan jag bidra med min kunskap och mina nätverk i Sverige och utomlands.