Läkemedelsverket slutredovisar uppdrag om att förebygga och hantera läkemedelsbrist

Läkemedelsverket har sedan maj 2023 haft i uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera läkemedelsbrist. Uppdraget har genomförts i samverkan med hälso- och sjukvård, apotek, läkemedelsindustri, partihandel, distributörer, branschorganisationer och andra berörda myndigheter. Två delredovisningar har lämnats under 2024 och 2025. Den slutliga rapporten kompletterar dessa.

Förslag som räddar liv och bidrar till likvärdig tillgång

– Vid kritisk läkemedelsbrist ska myndigheter ha information om vilka läkemedel som finns och vilka som inte finns. De läkemedel som finns ska nå medicinskt prioriterad vård samtidigt som fler patienter ska kunna få sitt läkemedel på apoteket. För att det ska bli möjligt behöver Läkemedelsverket bättre information om tillgängliga läkemedel och ett utvidgat mandat, genom författningsförändringar, säger Ann Lindberg, Läkemedelsverket generaldirektör.

Läkemedelsverket föreslår i rapportserien åtgärder och författningsändringar för att stimulera läkemedelsförsörjningen på olika nivåer och som kan vidtas separat eller tillsammans och utformas efter rådande bristsituation. Åtgärderna som föreslås behöver användas tillfälligt när det är nödvändigt för att rädda liv och hälsa och bidrar till likvärdig tillgång. Flera av förslagen har tagits vidare i andra utredningar.

Slutrapporten omfattar fyra huvudområden:

1. Expediering av ersättningsläkemedel vid läkemedelsbrist, där Läkemedelsverket föreslår att farmaceuter i vissa kritiska bristsituationer ska kunna expediera andra jämförbara läkemedel än det förskrivna, baserat på beslut från myndigheten.
2. Möjlighet för apotek att dela läkemedelsförpackningar i kritiska bristsituationer, för att fler patienter ska kunna få tillgång till läkemedel.
3. Förbättrad information om tillgång till licensläkemedel, bland annat genom vidareutveckling av IT-systemet KLAS, (Kommunikationslösning för LicensAnSökan). Dessutom föreslås en lagändring så alla apotek får åtkomst till KLAS samt framtagande av nationell lägesbild för läkemedel.
4. Analys av effekter av sanktionsavgifter vid utebliven eller sen anmälan av restsituationer för läkemedel till Läkemedelsverket.

–  Arbetet har bidragit till ökad förståelse för att behovet av att hantera läkemedelsbrister och till ett tydligare lösningsfokus hos aktörerna i försörjningskedjan. Samtidigt kvarstår behovet av långsiktiga och strukturella åtgärder för att stärka tillgängligheten till läkemedel. Läkemedelsverket kommer tillsammans med övriga berörda myndigheter att arbeta vidare med detta och successivt få de förändringar som beslutas på plats samtidigt som författningsförslagen behöver slutföras, säger Ann Lindberg.