Ny avhandling djupdyker i ovanlig autoimmun sjukdom

Myastenia gravis är en sjukdom som orsakar muskelsvaghet, där de allvarligaste formerna drabbar sväljning och andning. I Sverige lever omkring 2 500–3 000 personer med diagnosen, och varje år insjuknar endast ett fåtal personer i Kronoberg. Prognosen har förbättrats kraftigt under det senaste århundradet och i dag har personer med sjukdomen i regel en liknande livslängd som befolkningen i övrigt. Samtidigt kan sjukdomen innebära betydande konsekvenser i vardagen.

– Även om vi i dag är bra på att förlänga livet vid myastenia gravis, behöver vi bli bättre på att förstå hur sjukdomen påverkar patienternas livskvalitet, säger Malin Petersson.

I avhandlingen har Malin Petersson analyserat data från nationella enkäter och kvalitetsregister. Resultaten visar att även när patienten hade vad som brukar anses som relativt milda symtom rapporterade många patienter själva en livskvalitet som var påtagligt nedsatt, även efter att ha tagit hänsyn till ålder och kön. I en nationell undersökning hade uppemot hälften av patienterna en otillfredsställande hög sjukdomsaktivitet.

– Våra resultat tyder på att en stor del av patienterna inte är tillräckligt behandlade. Därtill ser vi att livskvaliteten påverkas redan vid milda symtom, men dessa patienter inkluderas sällan i behandlingsstudier, säger Malin Petersson.

Livsstilsfaktorer före insjuknande

Avhandlingen har även undersökt livsstilsfaktorer kopplade till risken att insjukna i myastenia gravis. Studien bygger på en omfattande enkätstudie där över 40 procent av alla personer med sjukdomen i Sverige deltog. Resultaten visar bland annat att övervikt och fetma är kopplade till en ökad risk för sjukdomen, särskilt hos män över 50 år. Rökning och snusning vid tidpunkten för insjuknandet var kopplade till ökad risk för tidig sjukdomsdebut, medan låg till måttlig alkoholkonsumtion samt fiskkonsumtion minst en gång i veckan i ung vuxen ålder var kopplat till lägre risk.

– Tidigare har det inte funnits några studier på livsstilsfaktorer som påverkar risken att utveckla myasteni, bortsett från postpartum-perioden som enbart är relevant för kvinnor med tidigt debuterande myasteni. Här har vi bidragit med ny kunskap även om man måste tolka resultaten med försiktighet, säger Malin Petersson.

Malin Petersson är ST-läkare i internmedicin och arbetar vid medicinkliniken i Region Kronoberg. Hon beskriver doktorandutbildningen som både utmanande och utvecklande, där stöd från handledare och kollegor varit avgörande.

Disputationen ägde rum den 13 februari vid Karolinska Institutet.