KTH

Ny teknik för att utvinna fosfor ur Östersjön kan minska Europas beroende av nödvändig gödselingrediens

18.2.2026 13:09:59 CET | KTH | Pressmeddelande

Dela

Östersjön är ett av världens mest syrefattiga havsområden. Orsaken är de höga halterna av fosfor – ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel. Nu visar ny forskning ett sätt att potentiellt omvandla detta problem till en resurs som kan minska Europas beroende av fosfatbrytning och samtidigt förbättra Östersjöns ekosystem. 

Foto: Igor Stevanovic

Fosfor är avgörande för den globala livsmedelsproduktionen, men Europa har nästan inga egna naturresurser och är starkt importberoende. En forskargrupp vid KTH ser nu en möjlig lösning på detta problem.

Östersjön har ackumulerat mer fosfor än ekosystemet klarar av att hantera. Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik vid KTH, säger att fosfor som ligger lagrad i bottensedimenten i Östersjön kan frigöras och återvinnas på ett kontrollerat och effektivt sätt. Studien beskriver en tvåstegsmetod där mikroorganismer först används för att lösa upp fosforn från sedimenten. Därefter tillsätts ett metallbindande ämne för att ytterligare frigöra fosforn, så att den kan fångas upp och omvandlas till en användbar produkt, exempelvis gödsel. 

– Fosfor är ett kritiskt näringsämne för jordbruket och Europa importerar stora mängder. Den här nya metoden för att återvinna fosfor ur sediment kan minska beroendet av importerad fosforsten, säger Zeynep Cetecioglu. 

I kontrollerade laboratorietester lyckades man med den här processen lösa upp 80 procent av fosforn i sedimenten, och av den mängden kunde forskarna återvinna 99 procent. Forskargruppen rapporterar också att mängden nyttiga mikroorganismer ökade kraftigt under försöken. 

Zeynep Cetecioglu betonar att metoden ännu inte är redo att användas direkt ute i havet, utan behöver vidareutvecklas. Bland annat skulle processen behöva ske i slutna, landbaserade anläggningar där sedimenten behandlas säkert och där varken kemikalier eller mikrober kan läcka ut och skada marina ekosystem. 

De planerar även att utforska hållbara alternativ till det metallbindande ämnet. Det skulle exempelvis kunna vara biologiskt framställda organiska syror, som möjliggör en effektiv separation med bättre miljöprofil. 

 – Om metoden visar sig framgångsrik kan tekniken bli ett viktigt bidrag till både miljöskydd och europeisk resiliens. En teknologi för näringsåterhämtning och minskad förorening ger möjlighet att motverka övergödning och ta steg mot cirkulära näringsflöden, säger Zeynep Cetecioglu. 

Vetenskaplig publicering:

Functional microbial enrichment and chelation-enhanced phosphorus release from marine sediments: Toward sustainable phosphorus management

https://doi.org/10.1016/j.watres.2025.124842 

För ytterligare information kontakta:

Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik, KTH, tel. 08-790 82 51, zeynepcg@kth.se

Kontakter

Bilder

Foto: Igor Stevanovic
Ladda ned bild

KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.

KTH:s tre campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1 500 doktorander och 4 000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta

Följ KTH

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från KTH

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye