Praktiska hinder för äldre hämmar bostadsmarknaden

– Många äldre vill flytta till ett mer tillgängligt och billigare boende, men tycker att flytten är för krånglig, säger Maria Kulander, forskare vid Högskolan i Gävle.

Saknas hiss – då ökar flyttviljan

Studien bygger på en enkät med över 1 000 personer över 65 år som bor i hyresrätter. Den visar att avsaknad av hiss är den enskilt starkaste faktorn bakom viljan att flytta. Andra drivkrafter är låg livstillfredsställelse, hög utbildningsnivå och upplevd ekonomisk osäkerhet.

– Resultaten visar att det inte alltid är viljan det är fel på, utan möjligheten. För många äldre blir flytten helt enkelt ett för stort projekt, säger Maria Kulander.

För den grupp som inte planerar att flytta visar studien att konkreta stödinsatser skulle kunna ändra situationen. Praktisk hjälp med att flytta, rensa och installera teknik i nya hem är faktorer som kan sänka tröskeln för en flytt.

– Det här pekar på att samhället kanske inte bör utgå från att alla äldre vill åldras på plats. Tvärtom kan många behöva hjälp att faktiskt flytta till något bättre. Det gäller framför allt de ”yngre äldre” som fortfarande har kraft att ta sig an en flytt, säger Maria Kulander.

Viktigt för hela bostadsmarknaden

Studiens resultat har implikationer långt utanför den äldre befolkningen. När äldre bor kvar i för stora eller otillgängliga bostäder förhindras flyttkedjor som påverkar hela bostadsmarknaden, exempelvis för barnfamiljer och unga vuxna.

– Genom att stödja flytt för äldre kan vi öka rörligheten på hela bostadsmarknaden, och samtidigt höja livskvaliteten för den äldre generationen, säger Maria Kulander.

Om studien

Studien är publicerad i International Journal of Housing Markets and Analysis och bygger på enkätsvar från 1 002 personer över 65 år som bor i hyresrätter i Sverige. Syftet har varit att undersöka skillnader mellan dem som aktivt vill flytta och dem som inte gör det, samt vad som skulle kunna påverka flyttviljan.

Maria Kulander är studiens försteförfattare och Inga-Lill Söderberg, forskare i fastighetsekonomi vid KTH, är medförfattare.

Läs hela studien