Var tredje person har sett falska läkemedelsannonser i sociala medier – viktnedgångsprodukter vanligast vid bluffköp

Undersökningen visar också att fyra procent någon gång har köpt ett läkemedel via en annons i sociala medier som senare visade sig vara en bluff. Samtidigt uppger en stor majoritet – 93 procent – att de inte har gjort det. Bland de som blivit lurade är viktnedgångsprodukter den vanligaste köpekategorin.

Fenomenet med att bedragare använder sig av fejkade bilder och videos av kända personer, logotyper från myndigheter och andra aktörer för att skapa trovärdighet är brett. Läkemedelsverket ser återkommande exempel på hur annonser för mirakelkurer mot värk, hudproblem eller för viktnedgång sprids i sociala medier, där Läkemedelsverkets logotyp används utan tillstånd, med felaktiga påståenden att produkterna är godkända av myndigheten. Det senaste året har Läkemedelsverket bett Meta att radera ett hundratal bluffannonser Facebook och Instagram där myndighetens namn har missbrukats. Eftersom läkemedel för viktnedgång har blivit mycket eftertraktade har också den olagliga marknaden för dessa preparat vuxit, vilket återspeglas inte minst i bluffannonser på sociala media.

Läkemedelsverket marknadsför inte läkemedel

– Det här är ett tydligt exempel på hur bedragare försöker skapa trovärdighet genom att missbruka trovärdiga aktörers namn och symboler. Läkemedelsverket marknadsför inte läkemedel och därför är all marknadsföring av läkemedel där vår logotyp förekommer olaglig, säger Martin Burman, senior utredare på Läkemedelsverket. Även lagliga apotek och läkarföreningar har fått sina namn och logotyper stulna.

Enligt undersökningen är det många som möter den här typen av annonser i sociala medier, även om de flesta inte genomför ett köp. Produkter som säljs via falska annonser är varken godkända eller kontrollerade och saknar ofta de effekter de påstås ha.

– Att så många som var tredje person misstänker att de har sett bluffannonser visar hur utbrett problemet är. Bluffannonser från mer eller mindre anonyma företag slinker försåtligt in mellan vänners inlägg. Många vill gå ner i vikt och det utnyttjas av bedragare som med lockande före- och efter bilder säljer på kunder dyra droppar, säger Martin Burman.

Läkemedelsverkets råd till konsumenter

• Var skeptisk till annonser i sociala medier som marknadsför produkter som påstår att de kan bota sjukdom. Bara godkända läkemedel och medicintekniska produkter har visad effekt mot sjukdom. 
• Lita inte på påståenden om att Läkemedelsverket eller andra myndigheter ”står bakom” en produkt.
• Anmäl misstänkta annonser till den sociala media där du såg annonsen. Du kan också tipsa Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket fortsätter att arbeta för att motverka olaglig försäljning och vilseledande marknadsföring av läkemedel, bland annat genom tillsyn, informationsinsatser och samverkan med andra myndigheter och digitala plattformar.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Läkemedelsverket under perioden 27 november – 3 december 2025. Resultaten speglar allmänhetens erfarenheter av läkemedelsannonser i sociala medier.