Akademiska pionjär i Sverige på strålbehandling av ultra-central lungcancermed MR-Linac

Lungcancer är ofta botbar, särskilt vid tidig diagnos och när möjlighet till operation finns. Utmaningen är att sjukdomen ofta upptäcks för sent, när den redan har spridit sig, eller är oåtkomlig för kirurgi. Tidiga symtom på lungcancer, såsom ihållande hosta eller trötthet, misstas ofta för mindre allvarliga tillstånd. 
 
– I dag behandlas centralt belägna lungtumörer i allmänhet med konventionell strålbehandling när kirurgi inte är möjlig. Ultra-centrala tumörer, som vi fokuserar på i studien, behandlas ofta inte alls med strålbehandling, utan med icke-botande medicinsk behandling, säger Calin Radu, onkolog och medicinskt ansvarig läkare på strålbehandlingen, Akademiska sjukhuset. 

I den aktuella STAR-LUNG-studien ska forskarna använda MR-Linac (Magnetic Resonance-Guided Linear Accelerator), en teknik som möjliggör strålning med hög dos direkt på tumören med minimal skada på omgivande frisk vävnad. Studien, som ska pågå fram till 2028, genomförs i samarbete med Rikshospitalet i Köpenhamn, Odense Universitetshospital och Herlev Hospital. 
 
Det är en så kallad fas-2 studie, där forskarna framför allt ska utvärdera om strålbehandlingen kan ges till denna patientgrupp på säkert sätt utan allvarliga biverkningar, men även överlevnad och effekt av behandlingen kommer att studeras.   

– Vi räknar med att behandla totalt 69 patienter i Danmark och nu Sverige som inte kan opereras och vars tumörer ligger inom fem mm från kritiska riskorgan såsom luftstrupe, större luftrör och matstrupe, säger Pernilla Roswall, onkolog på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien i Uppsala. 

– Förutsättningar för att stråla väldigt nära kritiska riskorgan, skapas bland annat genom att bildtagning med patienten i behandlingsposition tillåter en anpassning av behandlingsplanen till hur organ och vävnader ser ut vid behandlingstillfället. Dessutom kan maskinen spåra tumörrörelser under bestrålning, vilket möjliggör en kontinuerlig anpassning genom att slå på och av strålen vid vissa tumörpositioner, så kallad gating, säger Nina Tilly, docent och sjukhusfysiker i strålterapigruppen inom medicinsk fysik. 
 
2019 var Akademiska pionjär i Sverige på MR-Linac . Det är en avancerad maskin för cancerbehandling som kombinerar en linjäraccelerator (strålkanon) med en magnetkamera (MRI) för att leverera strålning mer exakt, samtidigt som den kan se tumören och justera behandlingen i realtid. 
 
Några år senare, hösten 2025, introducerade Akademiska, som enda sjukhus i Sverige, en ännu mer precis metod för prostatapatienter med minskade marginaler som behandlas på MR-Linac. Sedan årsskiftet har ytterligare en uppgradering gjorts med så kallad gating vilket innebär att man inte bara kan se tumören och omkringliggande organ i realtid utan även agera under själva strålbehandlingen. 

Nina Tilly förklarar den nya, mer precisa strålbehandlingsmetoden: 
 
– Den stora vinsten är sannolikt att vi kan följa tumör och riskorgan i realtid under behandlingen. Därmed kan vi se exakt var dessa befinner sig. Om något förändrats under behandlingen kan vi justera för det. Gating innebär att vi kan slå av/på bestrålningen och anpassa den efter tumörens position. 

– Genom att vi kan agera även under själva behandlingen blir det mindre stråldos till frisk vävnad med lindrigare biverkningar som följd. I princip alla patienter kommer att dra nytta av den uppgraderade tekniken; till exempel prostatapatienter där säkerhetsmarginalen kan minskas, men kanske ännu mer för svårbehandlade lung- eller levertumörer som sitter nära något kritiskt riskorgan, avrundar Calin Radu.