Forskning visar: En kombination av gen- och immunterapi effektiv mot svårbehandlad hudcancer

– Vår förhoppning var att genterapin skulle göra patienterna känsliga igen för immunterapi, efter att tidigare behandlingar slutat fungera. Resultaten tyder på att kombinationsbehandlingen kan bromsa cancern. Den genomsnittliga överlevnaden var 19,3 månader och 46 procent av patienterna levde fortfarande två år efter studiestart, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet, som lett den svenska delen av studien vars resultat publiceras i Nature Communications.

Enligt Gustav Ullenhag är detta bättre resultat än vad man vanligtvis sett hos liknande obehandlade patienter i tidigare studier och även bättre än för vissa andra avancerade behandlingar. Forskarnas slutsats är också att en kombination av gen- och immunterapi är säker att använda i denna patientgrupp.

Malignt melanom är en allvarlig form av hudcancer som är vanligast hos personer över 60 år. Cancern startar i kroppens pigmentceller. Den kan uppstå var som helst på huden, men vanligast är bröstet, ryggen och benen. Det vanligaste tecknet är en helt ny brunsvart fläck som har vuxit, ändrat färg eller form, börjat klia eller/och blöda. Malignt melanom kan spridas till lymfkörtlar och inre organ. När melanomtumörer har spritt sig genom blodet kan de orsaka dottertumörer (metastaser) på många ställen i kroppen, inklusive i inre organ som lungor, lever och hjärna.

Den aktuella studien pågick under perioden 2021-2023, dels på Akademiska sjukhuset som behandlade majoriteten av patienterna i studien, dels på två amerikanska sjukhus: Baylor College of Medicine i Houston, och Angeles Clinic i Los Angeles.

Samtliga patienter i studien hade spridd hudcancer (malignt melanom) som inte längre svarade på behandling med en vanlig typ av immunterapi, så kallade immuncheckpointhämmare (ICI). Deltagarna hade tidigare fått en eller flera immunterapibehandlingar utan tillräcklig effekt. Alla patienter fick en genterapi kallad LOAd703 i kombination med immunterapin atezolizumab.

– Genterapin förändrar och programmerar om tumörens närmiljö. Behandlingen gör att kroppen själv börjar bilda immunceller (T-celler och NK-celler) som kan känna igen och angripa cancerceller, förklarar Gustav Ullenhag.

Han betonar samtidigt att studien bör följas upp med fler kliniska prövningar; inte minst att det behövs en större, jämförande (randomiserad) studie för att avgöra om kombinationsbehandlingen är tillräckligt effektiv för att bli en standardbehandling.

Nota bene: Studien sponsrades av företaget Lokon Pharma AB. Genterapin LOAd703 har tidigare testats tillsammans med cellgifter hos patienter med avancerad cancer i bukspottkörteln. Resultaten från den studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.