90 år i stockholmarnas tjänst – från Barnrikehus till Stockholmshus

Familjebostäder bildades den 26 februari 1936 som ett svar på den tidens stora samhällsdebatt. Det var trångbott inne i stenstaden utan vatten och värme. Riksdagen fattade beslut om en särskild satsning, Barnrikehusen. De skulle byggas för ”mindre bemedlade barnfamiljer, med minst tre barn.”

Mellan 1935 och 1945 bildades landets kommuner de första allmännyttiga bostadsföretagen för att bygga och förvalta de här barnrikehusen. Först ut i Stockholm var Familjebostäder.

- I 90 år har Familjebostäder varit en trygg punkt för tusentals stockholmare - en plats där livet har levts, barn har vuxit upp och grannar blivit vänner. Familjebostäder är stockholmarnas eget bolag, och vi har tillsammans byggt det till vad det är idag. Jag vill därför ta tillfället i akt att tacka alla hyresgäster, medarbetare och samarbetspartners som varit med och bidragit till utvecklingen av Familjebostäder. Tillsammans bygger vi vidare för kommande generationer, säger Deniz Butros, bostadsborgarråd (v) och ordförande för Familjebostäder.

Stolt historia

- Det är en stolt historia som visar att vi kan göra stor skillnad. Vi har trångboddhet även i dag – barn trängs i små lägenheter och det är svårt att göra läxor utan att bli störd. Vi behöver bygga större lägenheter som människor kan efterfråga. Vi ser att marknaden är relativt mättad på ettor, säger Chris Österlund.

Stockholmshus för att pressa kostnader

Ett svar i bostadsbristens Stockholm är Stockholmshusen som utvecklades på 2010-talet för att pressa byggtid och kostnader. De byggs seriellt med en gemensam gestaltning i nära samarbete mellan stadens förvaltningar och bostadsbolag. Tvättstugor och källarförråd har rationaliserats bort. Parkering och garage ersätts delvis med bilpool och cykelrum med verkstad och tvätt.

- Vi behöver bygga mer effektivt, maximera boytorna och minimera de allmänna utrymmena. Underjordiska garage är i stort sett uteslutet om vi ska få kalkyler som går ihop utan allt för höga hyresnivåer, säger Chris Österlund.

Hållbarhet en central uppgift

Hållbarhet är inte längre ett sidospår utan en del av vardagen. Energi, klimatkrav och regelverk sätter ramarna, men den sociala hållbarheten har fått ökad betydelse. Trygghet, närvaro i bostadsområden och samverkan med lokalsamhället påverkar både attraktivitet och efterfrågan. 

- Jag ser vårt uppdrag lika angeläget i dag som för 90 år sedan. Vi ska bygga bra bostäder som alla kan efterfråga och vi ska göra det med mindre klimatavtryck. Familjebostäder har bostäder överallt, men vi är stora i miljonprogramsområdena där vi är en viktig aktör för att bryta segregationen, säger Chris Österlund.