Kommentar till förslag på nationell naturrestaureringsplan

– Myndigheterna går i vissa delar över den ambitionsnivå som regeringen fastställde när de gav dem uppdraget. Bland annat genom att inte använda de möjligheter till anpassningar som finns i lagstiftningen. Förslagen innebär därför mycket stora statsfinansiella och samhällsekonomiska kostnader, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna.

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till nationell restaureringsplan. Planen ska ligga till grund för hur Sverige kan uppnå målsättningarna inom Naturrestaureringsförordningen. Myndigheterna bedömer att enbart statens direkta kostnader för de åtgärder som föreslås uppgår till 20 miljarder kronor årligen fram till 2032. Utöver det tillkommer stora samhällsekonomiska kostnader i form av minskade produktionsvärden, skatteintäkter och sysselsättning.

– Införandet av den här lagen behöver baseras på en tydlig politisk avvägning. Det är en lagstiftning som påverkar en rad viktiga samhällssektorer, bland annat skogsbruk, industriproduktion, byggande och energiförsörjning. Sverige måste nyttja de flexibiliteter och undantag som är möjliga för att säkerställa en implementering som värnar flera samhällsintressen och inte motverkar omställningen till en fossilfri ekonomi, säger Magnus Berg. 

Regeringen ska nu bereda planförslaget och göra nödvändiga justeringar innan planen ska skickas in till EU-kommissionen den 1 september 2026.

– Förordningen ger medlemsländerna stort utrymme att anpassa genomförandet till nationella förutsättningar. Regeringen måste nu säkerställa att implementeringen blir hållbar, välavvägd och rättssäker, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna.