NY RAPPORT: 30 år med svenska modellen i skogen

– Den svenska modellen i skogen har gjort att miljöarbetet stärkts kraftigt samtidigt som skogen har gett mer förnybar och fossilfri råvara. Det visar att produktion och miljö inte behöver vara varandras motsatser. Men för att skogsbruket ska kunna fortsätta utvecklas krävs politisk långsiktighet och uppslutning kring den svenska modellen, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.  

Skogsindustriernas rapport belyser hur politiken format dagens skogar och vilka samlade resultat modellen har gett över tid. När den skogspolitiska reformen kom på plats 1994 fick Sverige en modell som bygger på jämställda mål för produktion och miljö samt principen frihet under ansvar. Det innebär bland annat att naturvård inte enbart sker genom formellt skydd, utan genom en kombination av statliga avsättningar med skogsägarnas frivilliga avsättningar samt med hänsyn som lämnas i den brukade skogen. Rapporten beskriver även hur den svenska modellen i skogen har utmanats av lagstiftning och regler inom andra politikområden. 

– Den svenska modellen har under lång tid utmanats av andra lagar och regelverk, inte minst på EU-nivå. När spelreglerna blir otydliga skapar det osäkerhet om hur skogen ska kunna brukas och förvaltas långsiktigt. Sverige måste värna sin skogsbruksmodell och verka för att beslut som fattas kring skogen tar utgångspunkt från och anpassas till den, säger Viveka Beckeman.

Rapporten pekar ut flera åtgärder för att utveckla dagens modell. Det handlar bland annat om behov av ett långsiktigt politiskt beslut om hur mycket skog som ska brukas, baserat på ett helhetsperspektiv på skogens nyttor. Skogsägarnas frivilliga naturvårdsinsatser behöver synliggöras och deras ansvarstagande behöver mötas av rättssäkra regelverk. Sverige behöver också arbeta mer proaktivt för att forma EU:s klimat- och miljölagstiftning så att den svenska skogsbruksmodellen värnas.

Några av rapportens resultat från de senaste 30 åren med den nuvarande skogsbruksmodellen: 

• En ökad tillväxt – från 94 miljoner m3 sk/år till 122 miljoner m3 sk/år
• En ökad avverkning – från 66 miljoner m3 sk/år till 82 miljoner m3 sk/år
• Tre gånger så mycket hård död ved
• 2,5 gånger så mycket grova lövträd
• Nästan dubbelt så mycket gammal skog
• 50 procent mer lövträd

Källa: Riksskogstaxeringen/SLU