Nu erbjuds kvinnor dagvård för sena aborter på Akademiska
5.3.2026 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Från månadsskiftet februari/mars kan kvinnor göra sena aborter i öppenvården på Akademiska sjukhusets gynmottagning i stället för att läggas in på vårdavdelning. Förutom kortare vårdtid innebär förändringen bättre möjligheter till individuellt anpassad smärtlindring och att vårdplatser frigörs på sjukhuset.

– Målet är att alla sena aborter ska skötas på gynmottagningen. Vi kommer att göra förändringen stegvis och ser flera fördelar för patienterna, inte minst kortare vårdtid, bättre kontinuitet i vårdkedjan och att vårdplatser frigörs på gynekologavdelningen. I och med förändringen får barnmorskor inriktade på abortvård en mer central roll i omvårdnaden, vilket också är positivt för vårdkvaliteten, säger Agnes Edling, specialistläkare inom fostermedicin på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset.
I Sverige utförs mellan 30 000 och 38 000 aborter per år. Kvinnor har rätt att själv välja abort fram till och med 18:e graviditetsveckan. Över nio av tio aborter görs innan vecka 12. På Akademiska sjukhuset görs 1-2 aborter varje vecka efter graviditetsvecka 12. Efter vecka 18+0 måste man söka tillstånd för abort hos Socialstyrelsen och kan då få tillstånd att göra abort till vecka 21+6. Två tredjedelar av dessa aborter görs efter att man har hittat en fosteravvikelse.
Upprinnelsen till förändringen mot dagvård var idéer som lyftes på kvinnosjukvårdens medarbetardagar hösten 2023.
– Det har sedan en längre tid funnits en stark önskan hos flera yrkeskategorier att utveckla abortvården, i synnerhet för kvinnor som gör abort efter vecka 12. Det är en patientgrupp som är i ett utsatt läge med både smärtmässig och psykologisk belastning. Ambitionen är att vi nu ska kunna erbjuda en mer individanpassad och skonsam vård där patienterna träffar samma barnmorska både innan och under sin abort, förklarar Agnes Edling.
Arbetet med förbättringar inom abortvården har drivits av gynekologmottagningen, i nära samarbete med gynekologavdelningen och fostermedicinska mottagningen. I den tvärprofessionella arbetsgruppen har bland annat avdelningschefer, barnmorskor, läkare och kurator medverkat. Hösten 2025 tilldelades gynekologmottagningen Region Uppsalas idékraftspris för sitt förbättringsarbete i vården kring sena aborter.
– Sedan arbetet startade under våren 2024 har även andra förändringar har gjorts inom abortvården, till exempel förbättrad patientinformation, digitaliserad bokning av vårdplatser, revidering av riktlinjer och ökad kompetens i smärtlindring. Just övergången till sena aborter i öppenvården är en betydande omställning där barnmorskor, med hög kompetens inom bland annat smärtlindring och reproduktiv och sexuell hälsa, får en mer central roll i patienternas omvårdnad, avrundar Agnes Edling.
Nyckelord
Kontakter
Agnes Edling, läkare inom kvinnosjukvården, Akademiska sjukhuset;
018-611 66 17, agnes.edling@akademiska.se
Linda Schönberg, avdelningschef för de gynekologiska specialistmottagningarna, Akademiska sjukhuset;
018-611 34 43, linda.schonberg@akademiska.se
Rebecca Götze Eriksson, medicinskt ledningsansvarig läkare på familjeplaneringsmottagningen, Akademiska sjukhuset;
018-617 15 84, rebecca.gotze.eriksson@akademiska.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum