Vanlig läkemedelsgrupp kan öka risken för hjärtsjukdomar

Antikolinerga läkemedel minskar effekten av signalsubstansen acetylkolin och ordineras ofta till medelålders och äldre personer. Det är en stor läkemedelsgrupp som omfattar bland annat antihistaminer som används vid allergiska tillstånd, oro eller sömnproblem, läkemedel mot urininkontinens och vissa antidepressiva medel, där tricykliska antidepressiva har stark antikolinerg effekt medan SSRI-preparat har svagare effekt. Hög sammanlagd användning av dessa läkemedel, så kallad antikolinerg läkemedelsbörda (se faktaruta), har tidigare kopplats till försämrad kognitiv förmåga.

Kan påverka hjärtats reglering

Den nya studien tyder på att läkemedlen även kan påverka det parasympatiska nervsystemet och därigenom hjärt-kärlsystemets reglering. Resultaten visar att den totala läkemedelsbördan kan vara viktig att följa i klinisk vardag.

I studien ingick drygt 500 000 personer i Stockholm som var 45 år eller äldre och som inte hade haft någon hjärt-kärlsjukdom innan studien påbörjades, med undantag för högt blodtryck. Forskarna följde deltagarna i upp till 14 år och analyserade hur användningen av antikolinerga läkemedel var förknippad med utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.

– Många av dessa läkemedel används av äldre personer och av personer med flera olika diagnoser. Vi ville undersöka om den sammanlagda exponeringen hade betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom över tid, säger Nanbo Zhu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

71 procent högre hjärtrisk

Studien visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade i takt med hur mycket antikolinerga läkemedel deltagarna använde varje år. De som hade den högsta exponeringen hade 71 procent högre risk för en hjärt-kärlhändelse än personer som inte använde antikolinerga läkemedel alls. Sambandet sågs för samtliga typer av hjärt-kärlsjukdom, men var särskilt tydligt för hjärtsvikt och olika former av rytmrubbningar.

– Våra resultat pekar på att den ackumulerade läkemedelsbördan kan påverka hjärtats reglering, inte bara kortsiktigt utan även över lång tid. Det betyder inte att läkemedlen alltid ska undvikas, men att exponeringen bör följas noggrant, säger Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Forskarna lyfter att studien är observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa orsakssamband. Andra faktorer, som bakomliggande sjukdomar, kan också påverka sambanden.

Arbetet genomfördes inom Stockholm CREAtinine Measurements-projektet i samarbete mellan flera forskargrupper vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Centrum för innovativ medicin och andra  stiftelser. Vissa forskare rapporterar uppdrag för läkemedelsindustrin, vilket redovisas i den vetenskapliga publikationen.

Fakta om läkemedlen

Antikolinerga läkemedel identifierades utifrån skalan Anticholinergic Cognitive Burden (ACB), ett verktyg som används i forskning och kliniska sammanhang. Skalan omfattar en lång rad olika läkemedel som poängsätts mellan 1 och 3 beroende på hur mycket läkemedlet blockerar signalsubstansen acetylkolin. Konsumtionen av dessa läkemedel summeras för att uppskatta patientens antikolinerga läkemedelsbörda. Se tabell S1 i studiens supplement för information om vilka läkemedel som ingår i ACB.

Publikation

“Anticholinergic drug burden and incident cardiovascular events: a population-based study”, Nanbo Zhu, Maria Eriksdotter, Bahira Shahim, Kristina Johnell, Sara Garcia-Ptacek, Juan-Jesus Carrero, Hong Xu, BMC Medicine, online 28 februari 2026, doi: 0.1186/s12916-026-04751-w.