Sverige sticker ut i ny citeringsanalys av humaniora

Forskningsbarometern 2025 innehåller inte statistik om citeringsgenomslag för humaniora. Detta eftersom citeringsnivåerna inom området är för låga för att generera stabila beräkningar av det ordinarie måttet ”andel högciterade publikationer".

I den nya analysen har vi använt ett annat mått: andelen publikationer med fler än fem citeringar. Underlaget är de publikationer som finns med i databasen Web of Science, vilket endast är en tredjedel av de svenska publikationerna inom humaniora.

Resultaten visar att Sverige står sig mycket väl internationellt.

– Sveriges citeringsgenomslag år 2023 var dubbelt så högt jämfört med världsgenomsnittet: 6,5 procent av de svenska publikationerna hade fler än fem citeringar, jämfört med 3,3 procent globalt, säger Karin Tegerstedt, analytiker på Vetenskapsrådet.

De svenska lärosäten som är störst inom området, sett till publikationsvolym, är Stockholms, Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet. Citeringsgenomslaget för lärosätena behöver dock tolkas med försiktighet. Exempelvis har Linköpings universitet högst andel publikationer med fler än fem citeringar, men detta påverkas av universitetets starka publicering inom lingvistik – ett ämne med generellt högre citeringstal.

– Det är viktigt för alla områden att det finns statistik som visar hur genomslaget ser ut. Nu gör vi en variant som är tillförlitlig för området trots databasens begränsningar. På så vis kan även svensk humaniora jämföras internationellt, säger Katarina Bjelke, Vetenskapsrådets generaldirektör.

Inför Forskningsbarometern 2027 planeras en övergång från Web of Science till OpenAlex. Den bredare datagrunden i OpenAlex skapar bättre förutsättningar för att integrera humaniora i den ordinarie citeringsanalysen.

– Med OpenAlex får vi en mer heltäckande bild av svensk forskning. Det är nödvändigt för att göra mer rättvisande analyser av humaniora, trots områdets varierade publicerings- och citeringsmönster, säger Karin Tegerstedt.