Ny rapport: Mer än hälften av all alkoholkonsumtion leder till berusning

"I de flesta höginkomstländer dricks mer än hälften av all alkohol vid tillfällen då människor dricker en flaska vin eller mer. Det är alltså inte ett marginellt beteende utan det är normen. Och det är just de här tillfällena som orsakar de största skadorna", säger Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet och en av rapportens författare.

Kroppen hinner inte med

Berusningsdrickande innebär ofta i forskningen att man dricker ungefär fem standardglas vid ett och samma tillfälle. När alkohol dricks snabbt stiger alkoholhalten kraftigt och kroppens nedbrytningssystem överbelastas vilket får både akuta och långsiktiga konsekvenser. Riskerna för akuta skador och våld är väl kända, medan de ökade riskerna för kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar, cancer och demens är okända.

"Riskerna ökar snabbt när man dricker mycket vid ett och samma tillfälle. Att dricka hela veckans konsumtion på en kväll är betydligt farligare än att sprida ut den", fortsätter Sven Andréasson.

Vanligare än vi tror

Omkring 30 procent av vuxna i OECD-länder uppger att de dricker en flaska vin eller motsvarande mängder andra alkoholdrycker minst en gång i månaden. Samtidigt underskattas omfattningen i undersökningar. Eftersom det kraftiga drickandet står för en så stor del av den totala konsumtionen är det också centralt för att minska både de direkta och indirekta alkoholskadorna. Forskningen visar att åtgärder som höjda alkoholskatter, begränsad tillgänglighet och restriktioner för marknadsföring minskar både den totala konsumtionen och de mest riskfyllda dryckesmönstren.

”Ska vi minska alkoholens skador måste vi minska det kraftiga drickandet. Det är där den största hälsovinsten finns”, avslutar Sven Andréasson.

Årets rapport är framtagen av internationellt ledande forskare och ges ut inom ramen för forskningsserien Alkoholen och Samhället. Den bygger på en genomgång av aktuell internationell och svensk forskning om dryckesmönster, biologiska mekanismer och skadeutveckling.

Forskargruppen bakom rapporten består av:

• Sven Andreasson, Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholm, Sverige
• Frida Dangardt, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet och Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barnsjukhus, Göteborg, Sverige
• Tanya Chikritzhs Curtin University, National Drug Research Institute, Perth, Australien
• Tim Stockwell Canadian Institute for Substance Use Research, University of Victoria, BC
• Timothy Naimi Canadian Institute for Substance Use Research, University of Victoria, BC Canada
• Harold Holder Senior Scientist Emeritus och tidigare chef för Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation, Berkely, CA, USA

Organisationerna bakom rapporten är:

• Actis – Rusfeltets samarbeidsorgan
• Alkohol & Samfund
• CERA – Centrum för Utbildning och Forskning kring Riskbruk, Missbruk och Beroende ​
• FAS – Föreningen
• Frisk sport – Svenska frisksportförbundet, Frisksportens Ungdomsförbund
• Hela människan
• Hjärnfonden
• IOGT i Norge
• Junis
• KF Länken – Kamratföreningen Länken
• KSAN – Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor
• MA – Rusfri Trafikk
• MHF – Motorförarnas Helnykterhetsförbund
• Movendi International
• Movendi Sverige (tidigare IOGT-NTO)
• NSF – Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
• SFAM - Svensk förening för allmänmedicin
• SLAN – Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor
• Svensk sjuksköterskeförening
• Sveriges Frikyrkosamråd
• Sveriges Blåbandsförbund
• SBU – Sveriges Blåbands ungdom
• UNF – Ungdomens Nykterhetsförbund

Med ekonomiskt stöd från SAFF – Stiftelsen Ansvar för Framtiden