Skolan behöver stärka arbetet mot elevers utsatthet på nätet

– Digitala dimensioner av våld kan handla om kränkningar, hot och trakasserier via sociala medier. Det kan ske i chattar eller spel där rykten sprids, kränkande bilder delas eller att någon hängs ut inför andra. Eftersom innehåll kan spridas snabbt och finnas kvar länge kan utsattheten bli mer omfattande och svår att komma undan. Vi ser att skolor kan behöva mer stöd för att arbeta förebyggande och långsiktigt med detta problem då det påverkar elevers trygghet i skolan, säger Henrik Carlsson, undervisningsråd Skolverket.

Enligt Skolverket är en nationell handlingsplan, utformad på liknande sätt som handlingsplanen mot rasism och hatbrott, en av flera åtgärder som kan stärka det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Den skulle tydliggöra det gemensamma ansvaret och bidra till bättre samverkan mellan myndigheter och andra relevanta aktörer.

Behovet av ett stärkt arbete framgår också i rapporten Elevers digitala liv – i och utanför skolan. Den bygger bland annat på en enkät som besvarats av närmare 800 gymnasieelever vid sex gymnasieskolor samt intervjuer med skolpersonal. Resultaten visar att mobbning och trakasserier förekommer i skolan, både digitala och fysiska, som får negativa konsekvenser för både enskilda elever och skolmiljön.

Skolpersonal har begränsad insyn i vad som händer elever på nätet  

På alla gymnasieskolor som deltagit i undersökningen finns elever som uppger att de utsatts för kränkande eller obehagliga händelser på nätet, även om majoriteten inte är utsatta. I vissa fall handlar det om andra elever på samma skola. Det finns också elever som upplever att de kontrolleras av familjemedlemmar, partners eller vänner via digitala enheter. Samtidigt uppger en majoritet av gymnasieeleverna, särskilt killar, att de inte skulle vända sig till skolpersonal om de utsätts digitalt.

– Skolan har ett ansvar för att eleverna är trygga i skolmiljön, oavsett om det som händer i skolan eller på nätet. Våra resultat visar att arbetet behöver utvecklas för att tidigare upptäcka och förebygga digital utsatthet, säger Katarina Ramanius, undervisningsråd Skolverket.

Skolpersonal som deltagit i studien beskriver att de ser konsekvenser av det som händer på nätet i skolmiljön, men att de har begränsad insyn och verktyg för att arbeta förebyggande och systematiskt med frågorna. Mot den bakgrunden bedömer Skolverket att digital utsatthet behöver integreras tydligare i skolans förebyggande arbete för trygghet och studiero. Det handlar både om att ge elever kunskap om risker och rättigheter och om att stärka deras förmåga att hantera digitala miljöer.

– Den digitala världen är en självklar del av barns och ungas liv. Därför behöver skolan ta upp frågor om säkerhet, välbefinnande och ansvarsfull användning, säger Katarina Ramanius, undervisningsråd Skolverket.

Barn med funktionsnedsättning är mer utsatta på nätet

Studier som refereras i rapporten visar att barn och unga med funktionsnedsättning är mer utsatta på nätet än andra. Skolpersonal efterfrågar mer stöd och anpassat material, särskilt i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola.

Mobil och skoldator påverkar studieron på lektionstid

Enligt Skolverkets rapport används digitala enheter ofta i undervisningen och kan spela en viktig roll för att ge elever tillgång till olika lärverktyg och stöd. Rapporten visar också att digitala enheter fyller viktiga funktioner i undervisningen, bland annat genom att möjliggöra stöd och anpassningar. Samtidigt framgår att elever i grund- och gymnasieskolan ibland använder mobiltelefoner och skoldatorer på ett otillåtet sätt under lektionstid. Lärare uppger att det påverkar studieron negativt eftersom vissa elever blir distraherade. De behöver därför hantera de störningar som mobiler och datorer kan orsaka.

Från och med hösten 2026 införs mobilförbud under hela skoldagen i de obligatoriska skolformerna, det vill säga förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. I de flesta av Sveriges grundskolor gäller redan mobilförbud, enligt tidigare undersökningar.

–Skolverket bedömer att det inte behövs ett mobilförbud under hela skoldagen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Nuvarande lagstiftning motsvarar det behov som både skolpersonal och elever lyfter. Vi konstaterar däremot att rektorer och huvudmän behöver säkerställa att det finns tydliga rutiner utifrån befintlig lagstiftning om användning av digitala enheter. Lärare och skolpersonal behöver också få bra förutsättningar till att kunna införliva dessa rutiner.

Förslag på åtgärder för att motverka och förebygga digitala dimensioner av våld

I slutredovisningen av regeringsuppdraget föreslår Skolverket att:

• Regeringen tar fram en nationell handlingsplan för att förebygga och motverka kränkande behandling och mobbning och att den inkluderar digitala dimensioner av våld. Handlingsplanen bör vara långsiktig, baseras på bästa tillgängliga kunskap och evidens samt innehålla tydliga mål och indikatorer som följs upp. För att handlingsplanens mål och indikatorer ska kunna följas behöver förekomsten av kränkande behandling och mobbning, både fysisk och digital, systematiskt kartläggas på både nationell och lokal nivå.
• Relevant aktör ges i uppdrag att se över hur material kring elevers utsatthet på nätet kan samlas och kommuniceras för att underlätta för målgrupperna. 
• Skolverket föreslår att relevant aktör ges i uppdrag att ta fram stödmaterial om elevers digitala liv och risker för utsatthet på nätet till anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt vårdnadshavare för elever i dessa skolformer.

Här kan du ta del av regeringsredovisningen och rapporten Elevers digitala liv – i och utanför skolan