Utstationerad arbetskraft inom bygg och tillverkning ökar

Flest utstationerade arbetstagare under 2025 kom från Tyskland, Polen och Litauen, som vardera stod för omkring 10 000 arbetstagare i Sverige. Den största ökningen stod Litauen för, med drygt 2 000 fler arbetstagare jämfört med 2024. Även Finland visade en kraftig ökning av utstationerad arbetskraft med drygt 1 400 fler arbetstagare än 2024.

– Vi ser hur större bygg- och industriprojekt åter driver upp efterfrågan på utstationerad arbetskraft. Vi följer kontinuerligt utvecklingen av utstationerad arbetskraft i Sverige och arbetar för att säkerställa goda arbetsvillkor för alla arbetstagare som jobbar i Sverige, säger Robert Scarlini, chef på Arbetsmiljöverkets enhet för samordning och kontroll.

Kraftig ökning inom bygg och tillverkning

Byggverksamhet var fortsatt den bransch som tog emot flest utstationerade arbetstagare i Sverige. Under 2025 hade antalet utstationerade inom bygg ökat med nära 3 900 arbetstagare jämfört med 2024. Även tillverkningsindustrin uppvisade en kraftig ökning, med cirka 3 000 fler utstationerade arbetstagare än föregående år.

Efter tillverkning är det fortsatt många utstationerade inom IT- och kommunikationstjänster, där cirka 6 500 utstationerade arbetstagare varit verksamma i Sverige under 2025. Antalet låg på ungefär samma nivå som 2024. Samtidigt sågs en tydlig minskning inom jordbruk, skogsbruk och fiske, där antalet utstationerade arbetstagare nästan hade halverats jämfört med föregående år. Det är främst antalet utstationerade inom bärplockning som minskat.

– Att anmäla arbetstagare till utstationeringsregistret är en viktig faktor för att vi ska kunna bedriva effektiv tillsyn och säkerställa att utstationerade arbetstagare i Sverige omfattas av rätt arbetsvillkor. Registret är ett viktigt verktyg för att kontrollera att regler följs och att konkurrensen mellan företag sker på lika villkor, säger Robert Scarlini.

Kraftiga regionala förändringar

Utvecklingen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Den största faktiska ökningen kunde ses i Norrbottens län, där antalet utstationerade arbetstagare hade ökat med cirka 5 800 arbetstagare i jämförelse med föregående år. Även Västra Götalands län visade på en tydlig uppgång med cirka 2 700 arbetstagare och Gävleborgs län med drygt 2 200 fler arbetstagare än föregående år. 

Boden och Gävle sticker särskilt ut gällande ökat antal utstationerade arbetstagare i förhållande till antalet invånare. Samtidigt har det i Västerbottens län, och i synnerhet i Skellefteå kommun, skett en kraftig minskning av antalet utstationerade arbetstagare under 2025. Förändringarna speglar hur behovet av utstationerad arbetskraft varierar mellan regioner och påverkas av större investeringar och bygg- och industriprojekt.

Vad är en utstationerad arbetstagare och varför finns registret?

En utstationerad arbetstagare är en person som vanligen arbetar i ett annat land men som tillfälligt skickas till Sverige av sin arbetsgivare för att utföra ett uppdrag. Det kan till exempel innebära att en byggarbetare från Polen eller en teknisk konsult från Tyskland arbetar under en begränsad period i Sverige.
För att säkerställa att regler och rättigheter på arbetsmarknaden efterlevs, måste alla utstationerade arbetstagare registreras i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Registreringen sker via en e-tjänst där den utländska arbetsgivaren anger detaljer om uppdraget, såsom var arbetet ska utföras och hur länge det pågår. Detta register används av myndigheter för att kontrollera arbetsvillkor och arbetsmiljö för de utstationerade arbetstagarna och bidra till en rättvis arbetsmarknad.