Industrin efterlyser reformer för ökad produktivitet: ”Valet måste handla om hur vi får kakan att växa”

– Utvecklingen i industrin är avgörande för Sveriges välstånd men just nu bromsas den av kompetensbrist, regelkrångel och en arbetsmarknad som inte fungerar optimalt. Valet i höst måste handla om hur vi stärker produktiviteten och den långsiktiga tillväxten – inte hur vi fördelar en kaka som inte växer, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.  

Produktivitetstillväxten i näringslivet har sedan 2011 i genomsnitt uppgått till omkring 1 procent per år. Inom basindustrin har utvecklingen varit ännu svagare, med i princip helt utebliven produktivitetsökning under samma period. Enligt Industriarbetsgivarna är problemen både strukturella och långsiktiga och politiska reformer krävs.  

När regeringen tillträdde tillsatte den en produktivitetskommission som i höstas presenterade sitt slutbetänkande med omkring 250 reformförslag. Det handlar om att säkra en fungerande arbetsmarknad, rimliga skatter, tydliga och enkla regler, fungerande infrastruktur och ett utbildningssystem som säkrar rätt kompetens.  

För basindustrin är detta helt centralt. I en kapitalintensiv industri med produktion dygnet runt är kapacitetsutnyttjande, flexibilitet och rätt kompetens avgörande.  

– Många av produktivitetskommissionens förslag är bra. Men de får inte bli liggande i en byrålåda utan det som nu krävs är politiskt genomförande och att gå från ord och utredningar till reformer som stärker produktiviteten. Vi behöver mer arbete, mindre byråkrati och förbättrad kompetensförsörjning, säger han. 

Samtidigt riktar Per Hidesten kritik mot den ensidiga debatt som idag förs från politiskt håll om både förkortad arbetstid och avskaffande av karensdagen. 

– För att stärka vår konkurrenskraft behöver vi arbeta mer, inte mindre. Politiken ska heller inte intervenera i arbetstidsfrågorna. Arbetstid och lönebildning är två sidor av samma mynt, och arbetstiden ska regleras av parterna som har kunskap om respektive bransch och dess produktionsprocesser, avslutar Per Hidesten. 

Industriarbetsgivarnas fem prioriterade reformområden 

1. Stärk produktiviteten och konkurrenskraften genom mer arbete 
Värna den svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna ansvarar för lönebildning och arbetstid. Politiken ska inte ingripa i arbetstidsfrågan. Därför är vi kritiska till den ensidiga debatt som förs både om förkortad arbetstid och avskaffandet av karensdagen. Det är också viktigt att fler går från arbetslöshet till jobb och att drivkraften att arbeta stärks exempelvis genom sänkt skatt på arbetsinkomster för att öka tillväxten i Sverige.  

2. Säkerställ rätt kompetens 
Hög produktivitet kräver rätt kompetens. Utbildningssystemet måste bättre matcha industrins behov. Både gymnasie- och högskoleutbildningar behöver anpassas, fler ska kunna vidareutbilda sig mitt i arbetslivet och fler utbildningar inom STEM bör prioriteras för att stärka industrins kompetensförsörjning. 

3. Öka flexibiliteten och stärk industrins anpassningsförmåga  
En snabbare omställningsförmåga ökar produktiviteten och gör att företag kan behålla kompetens vid tillfälliga efterfrågenedgångar. Systemet för korttidsarbete behöver förbättras och göras mer konkurrensneutralt i förhållande till jämförbara konkurrentländer för att klara av att hantera en tillfällig nedgång i efterfrågan så att företagen, när konjunkturen vänder, kan möta en ökad efterfrågan med bibehållen kompetens. Vid mer långvariga strukturella problem krävs i stället effektiva trygghetssystem samt utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som underlättar omställning. 

4. Underlätta arbetskraftsinvandring 
Det måste bli enklare att rekrytera internationell kompetens. Lönegolvet för arbetskraftsinvandring bör tas bort eftersom det är statlig inblandning i lönebildningen som försvårar kompetensförsörjningen och villkoren för expertskatten kan fortsätta att utvecklas för att göra Sverige mer attraktivt för kvalificerad arbetskraft. 

5. Minska företagens regelbörda 
Den ökade administrativa bördan dämpar produktiviteten. Den totala regelbördan måste minska. Sverige överimplementerar ofta EU-lagstiftning och lägger på nationella särkrav. Denna praxis behöver brytas. Nationella rapporteringskrav bör ses över och reduceras, regelrådets roll stärkas och ett konkret mål för minskad administrativ börda införas. Implementeringen av lönetransparensdirektivet måste skjutas upp och Sverige ska verka för att direktivet ses över. Sverige ska vara en drivande kraft för regelförenkling inom EU.  

Ladda ner Produktiviteten avgör Sveriges välstånd  här

Inför riksdagsvalet i september 2026 publicerar Industriarbetsgivarna tre policydokument med förslag på åtgärder som politiken bör vidta för att stärka basindustrins konkurrenskraft.   

Det första dokumentet i serien behandlar produktivitetstillväxtens betydelse och de faktorer som påverkar produktiviteten i basindustrin. I de efterföljande policydokumenten fördjupar vi analysen av arbetsmarknaden och basindustrins behov av kompetensförsörjning. Den tredje rapporten blir en sammanfattning med policyrekommendationer och åtgärdsförslag för kommande mandatperiod.