Kvinnor i Gaza drabbas särskilt hårt av Israels pågående folkmord.

Under nästan två och halvt år har kvinnor i Gaza tvingats navigera en verklighet präglad av massfördrivning, hunger och ett sjukvårdsystem som till stora delar slagits i spillror. Kvinnor i Gaza nekas de förutsättningar som krävs för att leva och för att kunna ge liv på ett säkert sätt.

”Den systematiska nedmonteringen av deras rättigheter till hälsa, säkerhet, värdighet och framtid är inte en olycklig bieffekt av krig. Det är en medveten krigshandling riktad mot kvinnor och flickor. Det är också den förutsägbara konsekvensen av Israels beräknade politik och praktik med upprepade massfördrivningar, avsiktliga restriktioner mot grundläggande och livsnödvändiga varor samt humanitärt bistånd, och två år av obevekliga bombardemang” säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International, 

Gazas mödravård och vård för nyfödda har slagits sönder av kriget.
Nästan 60 procent av vårdinrättningarna i Gaza är ur funktion enligt WHO och de få som fortfarande är öppna saknar ofta mediciner, utrustning och personal. Ännu färre kan erbjuda akut obstetrisk vård. De gravida kvinnor som lyckas ta sig till sjukhus är undernärda och lider av svår blodbrist. Många har levt i tält i månader utan tillgång tillnäringsrik mat, rent vatten eller regelbunden mödravård. Enligt UNFPA arbetar neonatalavdelningar i hela Gazaremsan på 150–170 procent av sin kapacitet och upp till tre nyfödda barn tvingas ibland dela samma kuvös. 

Hind 22 år*, födde sin son den 19 januari 2026 på ett fältsjukhus efter att ha fördrivits från sitt hem i Jabalia. “Jag vägde bara 43 kilo och på fältsjukhuset där jag födde sa de att jag lider av undernäring. Min son föddes med lunginfektion i båda lungorna. Han tillbringade flera dagar på intensivvårdsavdelningen och mår nu lite bättre men kan fortfarande inte andas ordentligt själv och ligger i kuvös. Jag är rädd att han ska bli sjuk igen eftersom jag bor i ett tält vid havet och det har varit väldigt kallt och det finns inget sätt att hålla värmen.“  
 
Många kvinnor vittnar också om att de har svårt att amma och har inte råd med bröstmjölksersättning. Många har även utsatts för giftig rök från brinnande plast under graviditeten, eftersom de saknat annat bränsle för bland annat matlagning och värma vatten för tvätt.  

Maysoun Abu Bureik, en senior barnmorska vid Al-Awda-sjukhuset, beskrev också den känslomässiga belastningen för nyblivna mödrar: 

”Det värsta är när man måste hjälpa en mamma som har förlorat sin man eller sin familj. Det finns inget man kan säga eller göra för att stödja henne. Hon måste sköta sitt hushåll, hon måste vara det emotionella stödet för sitt barn, när hon själv är i desperat behov av emotionellt stöd och oftast utan ett riktigt hem att återvända till.” 

Även efter den så kallade ”vapenvilan” och förbättrade biståndsflöden saknas omkring 46 procent av alla nödvändiga läkemedel i lager, inklusive läkemedel för att framkalla och hantera värkar, behandling av blödningar efter förlossning, narkos och smärtlindring samt läkemedel mot infektioner och luftvägssjukdomar, enligt den senaste rapporteringen från hälsoministeriet.   

Tusentals får inte livsviktig behandling 
I Gaza behöver idag mer än18 500 människor medicinsk evakuering då den vård de behöver inte är tillgänglig. Cancerpatienter är bland de mest utsatta. Idag finns inga strålbehandlingsmöjligheter i Gaza och inte en enda fungerande MRI-maskin. Samtidigt är möjligheten att lämna Gaza för behandling kraftigt begränsat. Under kriget förstördes ett av Gazas viktigaste cancercentrum vilket har ytterligare försvårat behandling för patienter.  

Iman*, en kvinna som får cancerbehandling på Al-Helou-sjukhuset i Gaza City, berättade att hennes kemoterapibehandling har försenats två gånger på grund av brist på läkemedel. 
 
”När jag har tur och får genomgå kemoterapi sover jag här en eller två dagar för att återhämta mig, men sedan måste jag återvända till mitt tält, där jag måste dricka smutsigt vatten [...] Jag fick diagnosen bröstcancer förra året, och sedan dess har jag drivits på flykt fyra gånger. Jag kunde knappt röra mig men var ändå tvungen att bära mina barn. Kombinationen av fördrivning och sjukdom tar död på dig. Mitt namn står på listan över dem som ska evakueras medicinskt, så jag väntar bara.” 

Sedan den delvisa öppningen av Rafahövergången den 2 februari 2026 har FN och dess partner stött medicinsk evakuering av 289 palestinier tillsammans med deras familjer genom Rafah och Kerem Shalom. 

Kvinnorna håller samhällen vid liv 
Trots de extrema förhållandena fortsätter kvinnor att hålla familjer och samhällen samman. De undervisar barn i provisoriska skolor i tält, arbetar i fältsjukhus oftast utan lön och försöker samtidigt ta hand om sina familjer. De hålla hoppet vid liv mitt i folkmordet.  

”Denna katastrof som vi alla har sett på våra skärmar, är skapad av människor och har orsakat enormt lidande. [...]   Vi måste stå stadigt vid palestinska kvinnors och flickors sida i Gaza och återigen uppmana stater att vidta meningsfulla åtgärder för att få slut på Israels folkmord och olagliga ockupation, inklusive att säkerställa att kvinnor och flickor får tillgång till sina grundläggande rättigheter och att säkra en framtid där alla palestinier kan leva i värdighet.” Säger Agnès Callamard  

Stater måste vidta konkreta åtgärder för att utöva diplomatiskt och ekonomiskt tryck på Israel för att få slut på de pågående attackerna, helt häva den olagliga blockaden och tillåta humanitära organisationer att arbeta fritt och säkert. 

*Vissa av kvinnorna har fått pseudonymer på deras egen begäran. 

Övrig info: 

Amnestys nya dokumentation bygger bland annat på intervjuer med 41 kvinnor som tvingats på flykt i Gaza, däribland gravida, nyblivna mödrar och cancerpatienter. Amnesty har även intervjuat 26 vårdarbetare vid sex vårdinrättningar, samt fyra anställda vid internationella organisationer. 

Enligt hälsoministeriet i Gaza har 630 palestinier dödats, däribland 202 barn, 89 kvinnor och 339 män mellan undertecknandet av den så kallade vapenvilan i oktober 2025 och slutet av februari. Detta läggs till de över 72 000 människor som dödats sedan den 7 oktober 2023. Även om det omedelbara hotet om svält har minskat är hungern fortfarande akut och undernäring kvarstår med katastrofala långsiktiga konsekvenser. 

Enligt de senaste prognoserna från Integrated Food Security Phase Classification (IPC) kommer 37 000 gravida och ammande kvinnor att drabbas av akut undernäring och behöva behandling före mitten av oktober 2026.