Ny rapport: Berusningens långsiktiga hälsoeffekter är mindre kända

"I de flesta höginkomstländer dricks mer än hälften av all alkohol vid tillfällen då människor dricker en flaska vin eller mer. Det är alltså inte ett marginellt beteende utan det är normen. Och det är just de här tillfällena som orsakar de största skadorna", säger Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet och en av rapportens författare. 

Kroppen hinner inte med 
Berusningsdrickande innebär ofta i forskningen att man dricker ungefär fem standardglas vid ett och samma tillfälle. När alkohol dricks snabbt stiger alkoholhalten kraftigt och kroppens nedbrytningssystem överbelastas vilket får både akuta och långsiktiga konsekvenser. Riskerna för akuta skador och våld är välkända, medan de ökade riskerna för exempelvis demenssjukdomar och hjärtsjukdomar är okända. 

“Kännedom om alkoholens långsiktiga effekter är avgörande för att man som individ ska kunna göra informerade val om sin konsumtion. Som rapporten visar kan det ha en betydande påverkan på hälsa och välbefinnande. Men vi ska också komma ihåg att strukturella reformer kan påverka konsumtionen, och på så sätt främja hjärnhälsan på ett bredare plan.”, säger Joakim Ramsberg, chef Forskning och Samhälle på Hjärnfonden. 

Vanligare än vi tror 
Omkring 30 procent av vuxna i OECD-länder uppger att de dricker en flaska vin eller motsvarande mängder andra alkoholdrycker minst en gång i månaden. Samtidigt underskattas omfattningen i undersökningar. Eftersom berusningsdrickandet står för en så stor del av den totala konsumtionen är det också centralt för att minska både de direkta och indirekta alkoholskadorna. Forskningen visar att åtgärder som höjda alkoholskatter, begränsad tillgänglighet och restriktioner för marknadsföring minskar både den totala konsumtionen och de mest riskfyllda dryckesmönstren. 

Om rapporten 
Rapporten är framtagen av internationellt ledande forskare och ges ut inom ramen för forskningsserien Alkoholen och Samhället. Den bygger på en genomgång av aktuell internationell och svensk forskning om dryckesmönster, biologiska mekanismer och skadeutveckling. Hjärnfonden är en av flera organisationer som står bakom rapporten. Läs mer här.