I en osäker tid kan Sveriges livsmedelsproduktion växa

Trots ett alltmer osäkert omvärldsläge, investerar svenska livsmedelsföretag och lantbrukare nu för framtiden. Arlas miljardinvestering i mejeriet i Götene, Lantmännens miljardsatsning på en ny anläggning för växtbaserade proteiner i Lidköping och Scan Sveriges expandering av slaktkapacitet i norra Sverige är konkreta exempel på hur branschen växlar upp. 

– Våra stora tillväxtinvesteringar i bland annat den svenska spannmålsinfrastrukturen och i en ny produktionsanläggning för växtbaserat protein i Lidköping visar att vilja, kompetens och investeringskraft finns inom livsmedelssektorn. Vi gör vår del av jobbet med att realisera den svenska livsmedelsstrategin, det är nu viktigt att politik och myndigheter gör sitt. Livsmedelsstrategin behöver få tydliga politiska tillväxtmål som upphöjs till samhällsmål på samma sätt som klimat- och miljömålen, säger Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen. 

– Som bondeägt företag investerar vi tillsammans med mjölkbönderna inom Arla i hela värdekedjan – från gård till mejeri. Mjölkproduktionen är ryggraden i svensk livsmedelsförsörjning och bär upp flera delar av livsmedelskedjan. För att vi ska kunna fortsätta växla upp krävs kortare tillståndsprocesser och mer förutsägbara regelverk, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige. 

Livsmedelsproduktionen, från jordbruk till förädling, är en av Sveriges absolut största och mest geografiskt spridda industrigrenar, med cirka 100 000 direkt sysselsatta och en omsättning på över 300 miljarder kronor. Utöver det uppenbara bidraget till svensk livsmedelsförsörjning, är sektorn central för regional utveckling, sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Rapporten Grön uppväxling visar att ökad livsmedelsproduktion är möjlig samtidigt som jordbrukets klimatavtryck och utsläpp av näringsämnen minskar.

– Med långsiktiga politiska villkor kommer Sverige producera mer bättre mat, minska beroendet av omvärlden och samtidigt stärka både klimatet och konkurrenskraften. Det ligger i lantbrukets natur att göra det möjligt, säger LRFs tf vd Erik Pihlo.

– Med Grön uppväxling visar vi att svenska livsmedelsproducenter kan och vill stärka Sveriges motståndskraft ännu mer i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Nu måste politiken en gång för alla slå fast, och i handling visa, att en robust och lönsam livsmedelsproduktion är avgörande för Sveriges trygghet och framtid. Om politiken tar bort de stora byråkratiska bromsklossarna så är våra 750 medlemsföretag redo att trycka på gasen, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

– För oss är det självklart att vi kan kombinera en ökad inhemsk produktion av livsmedel med en hållbar utveckling i hela landet. Här ser vi till exempel att norra Sverige har särskilt goda förutsättningar, med stora arealer för foderodling och betesmarker som möjliggör en ökad animalieproduktion, säger Lars Appelqvist, vd Scan Sverige. 

Rapporten Grön uppväxling visar att samhällets olika mål för livsmedelsproduktionen kan nås och att tillväxt kan ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Klicka på länken för att komma till rapporten, ”Grön uppväxling – en tillväxtagenda för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion”. 

Om rapporten Grön uppväxling
Branschsamarbetet grön uppväxling startade hösten 2025. Samarbetet syftar till att skapa en gemensam riktning i lantbruksbranschen och livsmedelsindustrin om att vi vill och kan öka livsmedelsproduktionen och samtidigt nå miljö- och klimatmål. Rapporten har sammanställts baserat på insikter från befintliga rapporter och dataunderlag samt med experter från olika delar av sektorn som analyserat materialet och utvecklat ett scenario för hur en grön uppväxling kan ske i praktiken. I analysen ingår en grupp viktiga värdekedjor, från primärproduktion till livsmedelsförädling, för växtodling, kött (nöt-, gris- och lammkött), mjölk, fågel och ägg samt frukt och grönt som tillsammans utgör den största delen av svensk livsmedelsproduktion.

Drivande i projektet är LRF, Livsmedelsföretagen, Arla, Lantmännen och Scan Sverige. Genom möten och dialog har en bred grupp av företag, organisationer, forskare, lantbrukare och andra aktörer medverkat i arbetet.