Immunceller programmeras i kroppen för att bekämpa cancer

CAR-T-cellterapi är en relativt ny typ av immunterapi som används vid blodcancer och innebär att immunförsvarets T-celler omprogrammeras så att de mer effektivt kan angripa tumörceller. Behandlingen är i dag en avancerad och kostsam metod där patientens T‑celler tas ut och förändras innan de förs tillbaka till kroppen. Processen kan ta veckor och är inte tillgänglig för alla som skulle kunna ha nytta av behandlingen.

I den nya studien testade forskarna ett annat angreppssätt för att förenkla processen och minska kostnaderna. De designade ett system med två partiklar som levererar gensaxen CRISPR-Cas9 och ny genetisk information för genetisk målstyrning direkt till T‑celler i blodet. Den ena partikeln riktades specifikt mot T‑celler med hjälp av antikroppar, medan den andra bar på den DNA-sekvens som styr cellerna att känna igen tumörer.

Cancern försvann på två veckor

Metoden prövades på möss med humaniserat immunsystem och tre olika cancertyper: akut leukemi, multipelt myelom och en solid sarkomtumör. En enda injektion av partiklarna gjorde att nästan all upptäckbar cancer försvann inom två veckor hos de flesta av djuren. I vissa organ utgjorde de omprogrammerade cellerna upp till 40 procent av immuncellerna.

– Långvarig respons har varit svårt att uppnå i behandling av multipelt myelom med CAR-T-celler, vilket gör detta resultat särskilt betydelsefullt. Målet är nu att vidareutveckla behandlingen i studier med patientmaterial från Karolinska Universitetssjukhuset så att den på sikt kan testas på människor, säger studiens försteförfattare William Nyberg, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som arbetade med projektet under sin tid som postdoktor vid UCSF i USA och nu fortsätter forskningen vid Karolinska Institutet.

Bättre egenskaper hos T-cellerna

De T‑celler som programmerats inuti mössen visade också flera positiva egenskaper.

– Det var särskilt anmärkningsvärt att de celler vi genererar i kroppen faktiskt ser bättre ut än de vi framställer i laboratoriet. Vi tror att när celler tas ut ur kroppen och odlas i laboratoriet förlorar de en del av sin stamcellskaraktär och sin förmåga att föröka sig, men det sker inte här, säger Justin Eyquem, docent i medicin vid UCSF som lett forskningen.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid UCSF, Karolinska Institutet, Gladstone Institutes, Duke University och Innovative Genomics Institute. Arbetet finansierades av bland andra Parker Institute for Cancer Immunotherapy, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Flera av forskarna har rapporterat intressekonflikter kopplade till patent och bioteknikföretag. Justin Eyquem och hans medarbetare har grundat företaget Azalea Therapeutics, baserat på tekniken som beskrivs i studien, i syfte att ta forskningen vidare till klinik.

Publikation

”In vivo site-specific engineering to reprogram T cells”, William A. Nyberg, Pierre-Louis Bernard, Wayne Ngo, Charlotte H. Wang, Jon Ark, Allison Rothrock, Gina M. Borgo, Gabriella Kimmerly, Jae Hyung Jung, Vincent Allain, Jennifer R. Hamilton, Alisha Baldwin, Robert Stickels, Sarah Wyman, Safwaan H. Khan, Shanshan Lang, Donna Marsh, Niran Almudhfar, Catherine Novick, Yasaman Mortazavi, Shimin Zhang, Mahmoud Abd Elwakil, Sidney Hwang, Simon N. Chu, Hyuncheol Jung, Chang Liu, Devesh Sharma, Travis McCreary, Zhongmei Li, Ansuman Satpathy, Julia Carnevale, Rachel L. Rutishauser, M. Kyle Cromer, Kole Roybal, Stacie E. Dodgson, Jennifer A. Doudna, Aravind Asokan, Justin Eyquem, Nature, online 18 mars 2026, doi: 10.1038/s41586-026-10235-x.