Den svenska försäkringssektorns anseende försämras – Länsförsäkringar har det starkaste anseendet

Det övergripande anseendet för försäkringssektorn i Sverige, som inkluderar bolag inom sakförsäkring samt liv- och pensionsförsäkring, sjunker från 3,22 i 2024 års studie till 3,12 på Reputation&Trust-modellens femgradiga skala.

Nedgången drivs främst av försämrade uppfattningar inom modellens dimensioner Innovation, Arbetsplats samt Produkter & Tjänster.

I takt med att anseendet försvagas minskar även intressenternas stöd – vilket tydligast märks i en minskad vilja att söka anställning inom branschen.

"Ett svagt anseende leder till misstro, vilket är särskilt problematiskt i den här branschen eftersom kunderna måste kunna lita på sitt försäkringsbolag när det verkligen gäller. Anseendet är därför en kritisk tillgång för organisationer inom sektorn", säger Alexander Widén, Senior Advisor på Reputation and Trust Analytics.

Länsförsäkringar nya ettan – ICA Försäkring stärker också sin position

I studien är det endast två bolags anseende som befinner sig på en god nivå. På Reputation&Trust-skalan anses ett bolags anseende vara på en god nivå om det uppgår till 3,50 eller högre.

Länsförsäkringar uppnår det högsta anseendebetyget och är också det bolag som förbättrats mest, från 3,53 till 3,69, vilket främst drivs av stärkta uppfattningar om ledarskapet.

ICA Försäkring uppvisar också en tydlig uppgång och stiger från 3,42 till 3,54, med förbättrade uppfattningar inom dimensionen Arbetsplats. På tredje plats kommer KPA, som ökar sitt anseendebetyg från 3,36 till 3,47, vilket huvudsakligen drivs av starkare uppfattningar om värdet av bolagets erbjudande.

"Bolag som tydligt förbättrar sitt anseende relativt konkurrenterna gynnas av starkare intressentstöd och konkurrenskraft. Det är inte bara den absoluta nivån på anseende som spelar roll, utan även riktningen och utvecklingen över tid", säger Alexander Widén.

"Att bygga förtroende kräver ett aktivt och långsiktigt arbete. Förtroende måste förtjänas, och allmänhetens uppfattning förändras ofta långsamt. Därför är det särskilt intressant när vi observerar betydande rörelser i våra data", fortsätter Widén.

Anseendebetyg för försäkringsbolagen i Sverige

TABELL: The Financial Sector Reputation&Trust study 2025. Anseendebetyg för de studerade försäkringsbolagen i Sverige.

Folksam tappade förstaplatsen

Alecta kvarstår som sektorns lägst rankade bolag. Alecta ökar dock sitt anseende från 3,04 till 3,16 och är därmed ett av studiens starkast presterande bolag: ICA Försäkring gör en liknande uppgång med 0,12 poäng, och Länsförsäkringar förbättrade sin position med 0,16 poäng. Denna utveckling indikerar förbättrade förutsättningar för stärkt intressentstöd och resultat framöver.

I den andra änden av skalan återfinns Folksam, som toppade 2024 års studie, men som nu minskar med 0,19 poäng – den största nedgången i årets undersökning. Nedgången förklaras främst av försämringar inom Dialog och Styrning.

" Folksam har mött kritik från både Konsumentverket och Finansinspektionen, bland annat gällande marknadsföring och investeringsbeslut. Sådana händelser riskerar att påverka uppfattningar om transparens och intern styrning.", konstaterar Alexander Widén.

"Ett försvagat anseende leder till minskat intressentstöd, vilket i sin tur kan försämra bolagets förmåga att behålla marknadsandelar", säger Widén.

Så genomförde vi undersökningen

Målet med studien Financial Sector Reputation&Trust 2025 var att undersöka anseende hos bolag verksamma i de nordiska länderna samt sektorns allmänna anseende bland medborgarna. Datainsamlingen genomfördes via en elektronisk enkät i Finland, Sverige, Norge och Danmark från den 21 november till den 31 december 2025.

Organisationerna utvärderades med hjälp av Reputation and Trust Analytics' Reputation&Trust-modell, där ett företags anseendebetyg bildas som ett genomsnitt av åtta olika områden. Områdena är bolagsstyrning, ekonomi, ledarskap, innovation, interaktion, produkter och tjänster, arbetsplats samt ansvar. Studien använde en femgradig betygsskala (1–5).

Totalt deltog 12 305 personer från Finland, Sverige, Norge och Danmark i studien. Målgruppen i varje land bestod av medborgare i åldern 15–65 år i hela landet (i Finland exklusive Åland). Urvalet viktades för att representera varje lands befolkning utifrån kön, ålder och bostadsregion.