Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks
24.3.2026 07:00:00 CET | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande

Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag.
– Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen
I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagstiftningsarbetet ofta är låg när de mänskliga rättigheterna berörs. Det handlar om brister i utredningsarbetet, hur regeringen utformar direktiv och tar till sig av synpunkter från remissinstanser. Bristerna får konsekvenser i form av ett urholkat rättighetsskydd, sämre kvalitet i de lagar som går vidare till lagrådet för granskning och slutligen riksdagen för beslut.
– Sverige har förbundit sig att följa flera konventioner om mänskliga rättigheter. De är inte frivilliga ambitioner utan rättsligt bindande skyldigheter som staten måste respektera och förverkliga både i lagstiftning och andra konkreta åtgärder. När vårt samhälle ställs inför stora utmaningar behövs de mänskliga rättigheterna för att säkerställa den enskilde ett starkt rättighetsskydd, säger Fredrik Malmberg.
Våra särskilda rekommendationer till regering och riksdag
Sätt stopp för att barn blir inlåsta på otillåtna grunder i strid med Europakonventionen och barnkonventionen
Statens institutionsstyrelse (SiS) ungdomshem visar allvarliga brister i hur barn som omhändertagits enligt LVU behandlas, bland annat genom isolering, avskiljningar och långvariga frihetsberövanden på oklara eller till och med otillåtna grunder. Vart sjätte barn hålls kvar i låsta miljöer inom SiS trots att de bedömts redo att skrivas ut. Det innebär att barn i Sverige hålls godtyckligt frihetsberövade i strid med både barnkonventionen och Europakonventionen. Våld och kränkningar utreds inte oberoende, effektivt eller barnanpassat.
Stärk arbetet mot hatbrott och bryt normaliseringen av rasism
Rasistiska och främlingsfientliga motiv utgör den största andelen av anmälda hatbrott i Sverige. I årsrapporten synliggör vi hur rasistisk hatpropaganda och rasistiskt motiverade hatbrott påverkar människor i Sverige och klargör statens skyldigheter enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention. Vi beskriver hur rasism och hatbrott får judar, romer, muslimer och samer att ibland känna sig tvungna att dölja sin identitet, en helt oacceptabel utveckling. Av alla anmälda hatbrott som registrerades 2022 och handlades fram till maj 2025 har enbart fem procent klarats upp.
Säkerställ att det grundläggande sociala skyddet upprätthålls
En enkät som Institutet för mänskliga rättigheter genomfört visar att rätten till social trygghet, bostad och hälsa är de mänskliga rättigheter som flest svenskar upplever som hotade. Vi ser hur nu delar av trygghetssystemet försvagas. Sociala ersättningar släpar efter kostnadsutvecklingen och flera aktuella reformförslag riskerar att strida mot Sveriges konventionsåtaganden och ytterligare begränsa tillgången till stöd, inte minst för barn i utsatthet. Fler riskerar att bli beroende av välgörenhet för sina grundläggande behov.
Värna vårt öppna samhälle och stärk skyddet av den akademiska friheten
I Sverige har frågan om politisk styrning av forskning och högre utbildning blivit allt mer aktuell i den offentliga debatten. Samtidigt växer oron för lärosätenas självständighet och friheten för forskare, lärare och studenter. Vi kan konstatera att det rättsliga skyddet för akademisk frihet i Sverige är begränsat – inte minst i jämförelse med andra nordiska länder. Vi ser därför ett behov av att stärka det konstitutionella och rättsliga skyddet för att värna den fria forskningen, rätten till utbildning och rätten att ta del av vetenskapliga framsteg. Ett starkt och brett skydd för den akademiska friheten är avgörande för den fria åsiktsbildningen och för en fungerande demokrati.
– Sverige är på många sätt ett bra land att leva i, men vår rapport visar att regering och riksdag behöver göra mer om mänskliga rättigheter fullt ut ska respekteras och bli verklighet i alla människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
Om årsrapporten:
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från vår webbplats: Årsrapport 2026
Där finns även en sammanfattning av rapporten på engelska, svenskt teckenspråk och i lättläst version.
Digital lansering den 24 mars:
Årsrapportens lansering direktsänds live från Kulturhuset i Stockholm där vi presenterar årsrapporten tillsammans med inbjudna talare, klockan 13–15.30 den 24 mars. Sändningen livetolkas till svenskt teckenspråk och skrivtolkas. Direktlänk till sändningen.
Är du journalist och vill närvara på plats vid lanseringen i Kulturhuset, skicka ett mejl till maria.ploberg@mrinstitutet.se senast klockan 12 idag.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Vi ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande
FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att
Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara
Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning11.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum