Dags för kommuner att rapportera in skräpnotan – så mycket kostar nedskräpningen

Sedan 2023 är kommuner skyldiga att rapportera in sina kostnader för att hantera skräp i offentliga miljöer enligt förordningen om nedskräpningsavgifter. De senaste siffrorna, som rapporterades in 2025 och avser 2024, visar att kostnaderna i Sverige uppgår till närmare 600 miljoner kronor per år. Den 31 mars är sista datum för årets rapportering till Naturvårdsverket. 

Här kan du se kommunernas senast inrapporterade kostnader – KLICKA HÄR 

Producenter ska börja betala  

Förordningen innebär att kommunerna ska få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa vanliga engångsplastprodukter – som fimpar, godis- och glassförpackningar, matlådor och muggar – som ska stå för notan. Hur mycket varje producent får betala beror på hur vanligt deras plastprodukter är som skräp.   

– Att producenterna nu får ta sitt ansvar även när deras produkt blir skräp är ett steg i rätt riktning. Men vi får inte glömma att städning bara behandlar symptomet, inte problemet. Om vi verkligen vill få bort skräpet måste vi satsa mer på att det aldrig uppstår från början, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.  

Under hösten 2025 har de beslutade produktavgifterna överklagats av några producenter, bland annat tobaksbolagen Japan Tobacco International Sweden (JTI) och British American Tobacco Sweden (BAT). Det här gör att den redan försenade ersättningen till kommuner kommer att försenas ytterligare. 

Sverige betalar miljardnota till EU 

Utöver kommunernas kostnader betalar Sverige varje år också en avgift till EU för plastförpackningar som inte återvinns. För 2024 uppgick avgiften till hela 2,7 miljarder kronor – nästan dubbelt så mycket som budgeterat. 

– Ju mer plast som blir skräp i stället för att återvinnas, desto högre blir avgiften, säger Joakim Brodahl.  

Kostnaderna troligen betydligt högre  

Alla kommuner har ännu inte etablerade rutiner för att beräkna sina kostnader, vilket gör att siffrorna troligen underskattar den verkliga omfattningen. Några kommuner i landet rapporterade till och med noll kronor i kostnad, något som enligt Håll Sverige Rent inte speglar verkligheten.  

– Det finns knappast någon kommun som har noll kronor i städkostnader. De som redovisar höga kostnader ligger sannolikt närmare verkligheten. När rapporteringen blir mer enhetlig får vi också en tydligare bild av vad nedskräpningen faktiskt kostar samhället, säger Joakim Brodahl. 

De rapporterade kostnaderna gäller bara hantering av skräp som hamnat fel – inte till exempel tömning av papperskorgar. Kommunerna kan räkna in kostnader för uppstädning, transport, behandling av avfallet, administration och informationsinsatser.  

Kommunernas ersättning för transport och behandling är dock undantagen tillsvidare, trots att det borde ingå enligt EU:s engångsplastdirektiv. Håll Sverige Rent har i januari 2026 skickat in ett formellt klagomål till EU-kommissionen angående detta samt de försenade utbetalningarna. 

Utöver kommunerna finns det dessutom flera andra aktörer som också har ansvar och kostnader kopplat till städning. Exempelvis Trafikverket ansvarar för renhållning på rastplatser och längs med statliga vägar, länsstyrelserna ansvarar för vissa naturområden samt bostadsbolag som ansvarar för att städa sina områden. 

________________________________ 

BAKGRUND    

Nedskräpningen kostar de svenska kommunerna flera hundra miljoner kronor varje år. Men sedan några år tillbaka gäller EU:s engångsplastdirektiv och principen om att förorenaren betalar i Sverige enligt förordningen om nedskräpningsavgifter (2021:1002). Det betyder att kommuner kan få ersättning från producenterna av vissa engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.    

Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar och filter.    

Det är Naturvårdsverket som tar in kommunernas rapportering, avgifter från producenter och fördelar pengarna ut till kommunerna. Kommuner som inte rapporterar sina kostnader till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år riskerar föreläggande med vite. 
  
Läs om hur beräkningarna går till på Naturvårdsverkets hemsida.