Myndigheter ökar trycket mot arbetslivskriminalitet

- Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem som tycks öka. Den finansierar organiserad brottslighet, skapar otrygga arbetsplatser och leder till att människor utnyttjas. Trots fler kontroller och tätare myndighetssamarbete kvarstår flera utmaningar. Kriminella aktörer förändrar snabbt sina metoder, vilket ställer krav på att vi fortsätter utveckla vårt samarbete, säger Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, som samordnar myndighetsarbetet mot arbetslivskriminalitet.

Ökade myndighetskontroller ger resultat

Under 2025 genomfördes drygt 4000 myndighetsgemensamma kontroller, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Det är fler än något år sedan myndighetssamarbetet startade 2018. Även gemensamma skrivbordskontroller mellan flera myndigheter har blivit fler. I större utsträckning än tidigare har dessa samordnade insatser också lett till att brott och regelöverträdelser kunnat identifieras och åtgärdas. Det har resulterat i tydliga och mätbara resultat, såsom ökade återkrav, fler stoppade utbetalningar, fler återkallade arbetstillstånd hos oseriösa arbetsgivare, höjda skatter och avgifter samt ett större antal sanktioner riktade mot arbetsgivare. Sammantaget talar detta för att de gemensamma kontrollerna haft ett större genomslag under 2025 än tidigare år.

- Den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet genom att snedvrida konkurrensen, inte betala skatter och avgifter, kringgå lagar och regler och utnyttja arbetstagare – en brottlighet som undergräver hela vårt välfärdssystem, säger Mats Berggren, biträdande chef Noa, Polismyndigheten.

Miljontals kronor i återkrav

De ekonomiska resultaten av arbetet har varit betydande. Totalt har myndighetssamverkan genererat drygt 187 miljoner kronor i återkrav, nekade utbetalningar, sanktioner, avgifter och höjda skatter till det allmänna. Det är mer än dubbelt så mycket som drogs in 2024.

- Arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar inte bara om att stoppa olagliga verksamheter, utan också om att skydda seriösa företag och arbetstagare. Att våra insatser har lett till större återkrav och förhindrade utbetalningar visar att vi går i rätt riktning, säger Nina Blomkvist, nationell samordnare mot arbetslivskriminalitet, Skatteverket.

Trots framsteg kvarstår flera utmaningar

Att förebygga och bekämpa människohandel och människoexploatering är en prioriterad fråga för myndighetssamarbetet. En grundläggande utmaning är att brottsligheten ofta är komplex och gränsöverskridande, med kopplingar till organiserad brottslighet. Det kräver långsiktiga och resurskrävande utredningar.

Utländska arbetstagare utan kännedom om svenska lagar och regler är ofta särskilt utsatta för exploatering.

- Individer utsatta för människohandel eller människoexploatering har identifierats i en mängd branscher. Vi behöver utveckla samverkan för att förebygga och bekämpa exploatering. Det krävs också mer information till arbetstagare i sårbara situationer för att säkerställa tillgång till skydd och stöd, säger Paulina Bolton, utredare vid Nationella samordningen mot prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten.

Årsrapport 2025 i siffror:

• Under 2025 har de myndighetsgemensamma kontrollerna lett till ökade återkrav, fler förhindrade utbetalningar och fler sanktioner riktade mot arbetsgivare.
• Totalt har 187 miljoner kronor krävts tillbaka eller att utbetalningar har stoppats på grund av upptäckta oegentligheter.
• Arbetsmiljöverket utfärdade sanktionsavgifter för totalt 30 821 340 kronor under 2025, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med 2024.
• Försäkringskassan beslutade om återkrav på 13 145 580 kronor och förhindrade felaktiga utbetalningar på 48 260 077 kronor under 2025.
• Skatteverket kontrollerade nära 3 600 personalliggare och kassaregister och utfärdade kontrollavgifter för totalt 11 072 500 kronor och höjde skatter och avgifter med 109 030 000 kronor efter revisioner och skrivbordsutredningar under 2025.
• Arbetsförmedlingen beslutade om återkrav på 11 214 125 kronor och nekade utbetalningar på 4 129 681kronor under 2025.
• Jämställdhetsmyndigheten identifierade 154 potentiella offer för människohandel/människoexploatering under 2025.
• Polismyndigheten kontrollerade 2987 arbetsställen, vilket är 27 procent fler än 2024. Totalt kontrollerades 8 195 personer och av dem vistades 127 personer illegalt i landet och 196 personer saknade arbetstillstånd i Sverige.
• Åklagarmyndigheten handlade tre ärenden från ett myndighetsgemensamt arbete: ett fall av människoexploatering på en gård och två fall på en thaimassagesalong som även gällde grovt koppleri. I alla fallen handlade det om personer som utnyttjats. Endast ett fall ledde till fällande dom. Den tilltalade dömdes till tre års fängelse för grovt koppleri och två fall av människoexploatering samt fick fem års näringsförbud. Målsäganden fick 130 000 kronor i skadestånd. Domstolen beslutade också att 637 000 kronor, som tjänats genom brottet, skulle förverkas.

Bakgrund

Nio myndigheter har regeringens uppdrag att arbeta tillsammans för att motverka arbetslivskriminalitet inom olika branscher. Tillsammans planerar och genomför vi oanmälda kontroller för att stoppa regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet. Kontrollerna genomförs i riskbranscher, där hotell- och restaurang, bygg och anläggning, handel (bland annat bilverkstäder) och skönhetsvård fortsatt utgör en stor andel av det totala antalet arbetsplatsinspektioner. 

Sedan 2018 har myndigheterna genomfört drygt 20 700 gemensamma kontroller. Sedan 2023 organiseras kontrollerna inom ramen för samverkan i de sju regionala centren mot arbetslivskriminalitet, AKC. Dessa finns i Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.
Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet i arbetet mot arbetslivskriminalitet. I arbetet deltar även Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten.

Presskontakt för mer information:

Arbetsmiljöverket: 010-730 9155, media@av.se

Arbetsförmedlingen: press@arbetsformedlingen.se

Ekobrottsmyndigheten: 010-562 96 41, pressEBM@ekobrottsmyndigheten.se

Jämställdhetsmyndigheten: 031-392 90 52, press@jamstalldhetsmyndigheten.se

Polismyndigheten: media@polisen.se

Skatteverket: 010-575 04 44, press@skatteverket.se