Tarmfloran skiljer sig hos barn med ovanlig matallergi

–  Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES, ett område där kunskapen hittills varit begränsad, säger Kotryna Simonyte Sjödin, molekylärbiolog och docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

FPIES, food protein induced enterocolitis syndrome, är en typ av matallergi där kroppen reagerar utan de vanliga allergiantikropparna, vilket gör att besvären kommer långsammare och sitter i magen snarare än som utslag eller andningsbesvär. Den debuterar under spädbarnsåret och kan ge kraftiga kräkningar, diarré och cirkulationspåverkan. Den bakomliggande mekanismen är fortfarande oklar.

I den nya studien har forskarna analyserat avföringsprover från 56 barn med nydiagnostiserad FPIES och jämfört dem med 43 åldersmatchade barn utan allergi. Barnen delades in i tre åldersgrupper under det första levnadsåret. Resultaten visar att ålder var den starkaste faktorn som påverkade bakteriesammansättningen, men att FPIES i sig också var tydligt kopplat till skillnader i tarmfloran.

Studien visar bland annat att barn med FPIES hade en lägre förekomst av Bifidobacterium och Verrucomicrobiota, samtidigt som nivåer av bakterier som Bacteroides, Haemophilus och Veillonella var högre. Vissa livsmedel som utlöste FPIES var dessutom kopplade till ytterligare förändringar i tarmfloran.

– FPIES är en kliniskt utmanade diagnos där vi i dag saknar tillförlitliga biomarkörer. Genom att koppla kliniska observationer till detaljerade studier av tarmfloran kan vi successivt bygga en mer sammanhållen bild av sjukdomen, säger överläkare Anna Winberg, docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Studien bidrar med ny kunskap om sambandet mellan tidig tarmflora och utvecklingen av allergisk sjukdom och stärker bilden av att tidiga biologiska faktorer kan få långvariga konsekvenser för barns hälsa.

– Studien bygger på systematiskt insamlade prover vid diagnos och på högupplösta analyser vilket ger en robust och jämförbar databas. På sikt kan dessa resultat bidra till utvecklingen av mer individualiserade strategier för diagnostik, prevention eller behandling, även om sådana tillämpningar kräver ytterligare studier, säger överläkare Christina West, professor i pediatrik på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Om den vetenskapliga studien:

Winberg, A., Sjödin, K. S., Öhlund, M., West, C. E.: Loss of symbiotic gut bacteria in children at diagnosis of food protein induced enterocolitis syndrome. the Journal of Allergy and Clinical Immunology. 2026.

https://www.jacionline.org/article/S0091-6749(26)00184-3/fulltext