Många gymnasieelever riskerar att inte få den undervisningstid de har rätt till

Elever i gymnasieskolan har enligt skollagen rätt till ett visst antal undervisningstimmar. Undervisningstiden är ett viktigt verktyg för att en elev ska nå målen för sin gymnasieutbildning och för att kunna komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Om en elev inte får sin garanterade undervisningstid finns det en risk att kunskapsutvecklingen i högre grad blir beroende av eget arbete. Det riskerar att särskilt missgynna elever med sämre förutsättningar och som inte har möjlighet att få stöd hemifrån.

Skolverket har på uppdrag av regeringen kartlagt den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. Kartläggningen undersöker bland annat hur gymnasieskolor arbetar med att planera, genomföra och följa upp undervisningstiden för att eleverna ska få minst den garanterade undervisningstiden.

– Vi ser i vår kartläggning att även om många gymnasieskolor har ett noggrant och genomtänkt arbete med att säkerställa elevers garanterade undervisningstid så finns det skolor som arbetar på ett sådant sätt att det är tveksamt om de i praktiken kan ge eleverna den undervisningstid som de har rätt till, säger Irma Lejlic, undervisningsråd på Skolverket.

Vanligt att undervisningstid uteblir i gymnasieskolan

Kartläggningen visar att det är vanligt att undervisningstid uteblir på gymnasieskolans nationella program och att det kan vara svårt att i efterhand kompensera eleverna för utebliven undervisningstid. På tre av tio skolor ledde lärares frånvaro till att lektioner ställdes in åtminstone varje månad under vårterminen 2025.

– Det är viktigt att skolor ser till att den undervisningstid som uteblir inte överstiger eventuella marginaler i planeringen. Vår kartläggning visar dock att många skolor inte följer upp i vilken utsträckning schemalagd undervisningstid faktiskt genomförs och om den genomförda undervisningen når upp till den garanterade undervisningstiden, säger Irma Lejlic.

Stora skillnader mellan gymnasieskolor när det gäller vad som räknas som undervisningstid

Kartläggningen visar att gymnasieskolor har olika syn på vilka aktiviteter som ska räknas in i elevernas undervisningstid. Till exempel räknar en del skolor genomförandet av nationella prov som undervisningstid, medan andra inte gör det. Skolverket bedömer att genomförandet av nationella prov inte ska ingå i elevernas garanterade undervisningstid i gymnasieskolan och skolor behöver planera undervisningstiden med detta i åtanke.

Många rektorer uppger att de önskar mer stöd när det gäller vad som ska och inte ska ingå i elevernas undervisningstid. Flera lyfter också att skollagens definition av undervisning är alltför vag. Bristen på tydlig reglering när det gäller vad som räknas som undervisningstid leder till att gymnasieskolor gör olika bedömningar av samma typ av situationer, vilket i sin tur innebär en risk för bristande likvärdighet i gymnasieskolan.

Skolor behöver stärka sitt arbete för att säkerställa elevers garanterade undervisningstid

På nästan tre av tio gymnasieskolor bedömer rektorn att det är en utmaning att ge eleverna den garanterade undervisningstiden. Många rektorer beskriver att utmaningarna med att säkerställa elevers garanterade undervisningstid är större på yrkesprogrammen än på de högskoleförberande programmen.

Undervisningstiden är ett viktigt verktyg för elevernas måluppfyllelse och för gymnasieutbildningens likvärdighet. Därför behöver huvudmän och skolor i högre grad prioritera arbetet med att ge elever den undervisningstid de har rätt till och se till att de har ett medvetet och systematiskt arbete med den garanterade undervisningstiden.

– Vi ser att många huvudmän och rektorer behöver ökad kunskap om hur elevers garanterade undervisningstid kan säkras. Skolverket kommer att förstärka stödet till huvudmän och rektorer kopplat till arbetet med planering och uppföljning av undervisningstid. Vi måste tillsammans arbeta för att öka förutsättningarna för att alla gymnasieelever får den undervisningstid de har rätt till, säger Irma Lejlic.

Ta del av hela rapporten

Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan (faktaruta)

Elever som läser på ett nationellt högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar. För elever som påbörjat sin utbildning på ett nationellt yrkesprogram höstterminen 2023 eller senare gäller att de har rätt till minst

• 2 720 undervisningstimmar om programmet omfattar 2 800 gymnasiepoäng
• 2 625 undervisningstimmar om programmet omfattar 2 700 gymnasiepoäng.

Om en elev har valt bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå minskas den garanterade undervisningstiden i motsvarande omfattning.

För mer information

Undervisningstid, lärotider och schema - Skolverket