Budgetkommentar: Otillräckliga satsningar på kunskap och ny teknik

– I dag har svenska ingenjörsstudenter mindre lärarledd tid än sina europeiska motsvarigheter. De satsningar som tidigare annonserats räcker inte till för en ingenjörsutbildning i världsklass, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Satsningar behövs för ett motståndskraftigt elsystem

Den senaste tidens geopolitiska oro har visat på behovet av säker, suverän och fossilfri el. Vårbudgeten innehåller satsningar på el- och gasprisstöd samt en förstärkt elbilspremie men inga investeringar i utbyggnad av Sveriges förmåga att producera el.

Vattenkraft och kraftvärme är gröna energikällor som utgör viktiga komponenter i ett robust elsystem. Sveriges Ingenjörer har tidigare visat att nyinvesteringar i befintliga vatten- och kraftvärmeanläggningar kan ge en extra effekt motsvarande två kärnkraftreaktorer. Det skulle öka Sveriges beredskap för stora elavbrott på grund av kriser eller fientliga handlingar.

– När världens energimarknader skakar behöver Sverige offensiva investeringar i säker och grön el. Med relativt enkla medel kan landets energiberedskap öka betydligt. Regeringen borde ha använt vårbudgeten som en språngbräda för att göra Sverige mindre beroende av importerade fossila bränslen, säger Ulrika Lindstrand.

AI-satsningar krävs för en kunskapsnation i världsklass

Omställningarna till ett grönt, digitalt och motståndskraftigt samhälle går hand i hand. Sveriges Ingenjörer efterlyser satsningar på ökad AI-förmåga och AI-kompetens för en kunskapsnation i världsklass.

I november 2024 presenterade regeringens AI-kommission en färdplan för Sverige som föreslog omfattande investeringar i kompetens, forskning och folkbildning på AI-området samt ökad användning av AI inom offentlig sektor.

I februari 2026 presenterade regeringen en AI-strategi för Sverige. Strategin innehåller målsättningar om att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen på AI. Den innehöll dock inga ekonomiska satsningar. Även i vårbudgeten saknas satsningar på Sverige som AI-nation.

– Snart 18 månader efter AI-kommissionens färdplan för Sverige har alldeles för lite hänt. Regeringen har haft många chanser att ge Sverige ledartröjan i AI-racet. I stället blir risken att vi fortsätter halka efter, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Förslag om ingenjörsutbildning, energi och AI

• Sveriges Ingenjörer har i en tidigare rapport visat att resurserna på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna har minskat i reala termer sedan 1990-talet. Detta har lett till att svenska ingenjörsstudenter har bland de minsta mängderna lärarledd tid i Europa. I budgetpropositionen för 2024 genomförde regeringen därför ett ingenjörspaket med mer resurser till dessa utbildningar. På grund av kostnadsökningar fick denna satsning dock inte avsedd effekt.
• Sveriges Ingenjörer har i samarbete med konsultföretaget AFRY tagit fram två rapporter som visar att effekten av vattenkraft och kraftvärme kan öka markant genom effektivisering och nyinvestering i befintliga anläggningar. Till 2035 kan effekten av vattenkraft öka med ca 1300 MW och till 2028 kan effekten av fjärr- och kraftvärme öka med ca 820 MW. En genomsnittlig kärnkraftreaktor i Sverige producerar 1165 MW.
• Regeringen tillsatte i december 2023 en AI-kommission där bland andra Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, ingick. I november 2024 presenterade kommissionen en färdplan för Sverige som föreslog omfattande satsningar på ökad utbyggnad av kompetens, forskning och folkbildning på AI-området samt ökad användning av AI inom offentlig sektor. Sveriges Ingenjörer har i en tidigare rapport visat att många ingenjörer vill ha kompetensutveckling inom AI, men att för få har fått det.