Dålig andedräkt kan bero på tonsillstenar

Tonsillstenar uppstår när bakterier och döda celler packas ihop i fördjupningar i halsmandlarna. Halsmandlarnas uppgift är att fånga upp och bekämpa infektioner från bakterier och virus. Personer som ofta haft halsinfektioner löper större risk att drabbas av tonsillstenar. Däremot är det inte ovanligt att de förväxlas med de vita beläggningar som uppstår vid halsfluss.

– Vid halsfluss syns små vita prickar på mandlarna och man har vanligtvis feber. Tonsillstenar har ett annat utseende och sitter djupt i groparna. Vissa märker dem först när en sten lossnar och plötsligt hamnar i munnen som en liten hård klump, säger Annika Elmqvist Stenberg.

Hon är specialistläkare på Öron-, näs-halskliniken vid Sophiahemmet och förklarar att tonsillstenar uppkommer vid en långvarig inflammation i halsmandlarna.

– I mandlarnas hålrum samlas bakterier och döda celler som packas ihop till små, hårda proppar. Även matrester kan fastna där, men det är bakterierna som orsakar den karakteristiskt starka och obehagliga lukten, vilket ofta leder till dålig andedräkt.

Vanligare hos vissa
Alla människor har inte samma typ av halsmandlar. Vissa har fler och djupare gropar, vilket ökar risken att utveckla tonsillstenar, medan andra knappt har några håligheter alls. Tillståndet är betydligt vanligare än många tror.

– Eftersom tonsillstenar ofta inte ger tydliga symtom är det många som inte vet om att de har dem. Dålig andedräkt kan dessutom ha flera orsaker, och de små propparna lossnar ofta spontant utan att man märker det.

Det vanligaste besväret är dålig andedräkt, men ibland kan man även uppleva halsont när stenen skaver mot slemhinnan. Ofta upptäcks tonsillstenarna när man tittar sig i halsen.

– Många lär sig att själva avlägsna dem, till exempel med en bomullspinne, baksidan av ett trubbigt bestick eller med fingrarna. Man trycker försiktigt på sidan av halsmandeln, ungefär som när man klämmer ut en finne. Det är viktigt att vara varsam så att man inte skadar slemhinnan och orsakar sår.

Enligt Annika Elmqvist Stenberg är tonsillstenar aldrig farliga och leder inte till några medicinska komplikationer. Det finns heller inget krav på att ta bort dem.

– De gör ingen skada, och ibland sitter de bara på ena sidan, även om det vanligaste är att de förekommer i båda halsmandlarna.

Ovanligt med operation
I vissa fall kan operation bli aktuell, men det är ovanligt. Halsmandlarna opereras endast bort hos personer med mycket uttalade besvär av tonsillstenar. Endast cirka fem procent av dem som opererar bort halsmandlarna gör det på grund av tonsillstenar.

– All kirurgi innebär risker, och i värsta fall kan man få en kraftig efterblödning som kräver sjukhusvård. Vid operationen avlägsnas hela halsmandeln, vilket lämnar ett sår som behöver läka. Smärtan är ofta kraftig i upp till två veckor, och patienten behöver smärtstillande läkemedel för att kunna äta, svälja och prata.

Då ska du söka vård
Ibland kan irritation från tonsillstenar misstolkas som en halsinfektion, men annars är de små propparnas utseende så typiskt att diagnosen oftast är enkel att ställa. Det finns däremot andra förändringar i halsmandlarna som alltid ska tas på allvar.

– Ett sår som inte läker ska undersökas, eftersom det kan vara ett tecken på tumör. Detsamma gäller om en halsmandel plötsligt förändras i storlek eller vid kraftig smärta som sitter ensidigt i halsen. Då ska man söka vård, säger Annika Elmqvist Stenberg.