Amnestys årsrapport: Stater måste agera för att stoppa en rättighetsfientlig världsordning från att få fäste

- Det som gör denna tidpunkt så fundamentalt annorlunda är att vi inte längre dokumenterar en urholkning i det multilaterala systemets utkanter. Det handlar om ett direkt angrepp på själva grunderna för mänskliga rättigheter och den internationella regelbaserade ordningen, utfört av de mäktigaste aktörerna i syfte att säkra kontroll, straffrihet och vinning. Stater världen över måste därför omedelbart överge den eftergiftspolitik som präglade 2025, och med ord och handling stå emot uppbyggnaden av en rasistisk, patriarkal, ojämlik och rättighetsfientlig världsordning, säger Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige.

- Den eskalerande konflikten i Mellanöstern är ett resultat av denna utveckling mot laglöshet. Efter de inledande olagliga amerikansk-israeliska attackerna, i strid med FN-stadgan, som utlöste Irans urskillningslösa vedergällning, har konflikten snabbt utvecklats till ett öppet krig mot civila och civil infrastruktur. Det förvärrar det redan katastrofala lidandet för människor i regionen. Konflikten omfattar nu länder världen över, påverkar befolkningar överallt och hotar försörjningen för miljontals människor. Det är vad som händer när de normer, institutioner och rättsliga ramverk som mödosamt byggts upp för att skydda mänskligheten urholkas i syfte att cementera makt, säger Anna Johansson.

Nedbrytning av folkrätten
Amnestys årsrapport, och den dokumentation vi hittills gjort under 2026, beskriver omfattande brott mot folkrätten och ökande angrepp på det internationella rättssystemet. Angrepp som allvarligt skadar de grundvalar som upprätthåller mänskliga rättigheter globalt. 

Israel har fortsatt sitt folkmord mot palestinier i Gaza, trots överenskommelsen om vapenvila i oktober 2025, och upprätthåller samtidigt sitt system av apartheid mot palestinier. Samtidigt har utbyggnaden av illegala bosättningar på den ockuperade Västbanken, inklusive östra Jerusalem, accelererat, samtidigt som steg har tagits mot annektering. Israeliska myndigheter har i allt högre grad tillåtit eller uppmuntrat bosättare att attackera och terrorisera palestinier utan att ställas till svars, och framstående politiska ledare har hyllat och glorifierat våld mot palestinier, inklusive godtyckliga frihetsberövanden och tortyr.

USA har genomfört över 150 utomrättsliga avrättningar genom att bomba båtar i Karibien och Stilla havet, och utförde i januari 2026 en aggressionshandling mot Venezuela. Ryssland har intensifierat sina flygattacker mot kritisk civil infrastruktur i Ukraina, medan Myanmars militär förra året använde motoriserade skärmflygare för att släppa explosiva laddningar över byar, vilket dödade dussintals civila, inklusive barn. 
 
Förenade Arabemiraten har eldat på konflikten i Sudan genom att förse Rapid Support Forces (RSF)  med avancerade kinesiska vapen. När RSF tog kontroll över El Fasher i oktober förra året, efter en 18 månader lång belägring av staden, begick de massmord på civila samt omfattande sexuellt våld. I Demokratiska republiken Kongo (DRK) erövrade den väpnade gruppen M23, med aktivt stöd från Rwanda, städerna Goma och Bukavu och frihetsberövade, torterade och dödade civila.

I början av 2026 har USA:s och Israels olagliga attacker mot Iran, i strid med FN-stadgan, utlöst iranska vedergällningsattacker mot Israel och länder inom Gulfstaternas samarbetsråd. Samtidigt har Israel intensifierat sina attacker mot Libanon. Från dödandet av över 100 barn i en olaglig amerikansk attack mot en skola i Iran, till förödande attacker från alla parter mot energiinfrastruktur, har konflikten utsatt miljontals civila för fara och hotar att orsaka omfattande och långvarig skada på både människor och miljö.

I Afghanistan har talibanerna intensifierat sin djupt diskriminerande politik mot kvinnor, genom ytterligare förbud som hindrar dem från utbildning, arbete och rörelsefrihet, medan myndigheterna i Iran massakrerade demonstranter i januari 2026, i vad som sannolikt var den dödligaste repressionen av sitt slag på flera decennier.

USA, Israel och Ryssland underminerade internationella mekanismer för ansvarsutkrävande, särskilt Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Trumpadministrationen införde sanktioner mot ICC:s personal, palestinska civilsamhällesorganisationer och FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena, medan ryska domstolar utfärdade arresteringsorder mot ICC-tjänstemän. Flera andra stater drog sig ur eller meddelade sin avsikt att lämna Romstadgan samt fördrag som förbjuder klustervapen och antipersonella minor.

Den stora majoriteten av världens stater har varit ovilliga eller oförmögna att konsekvent fördöma aggressiva handlingar från USA, Ryssland, Israel eller Kina. Europeiska unionen och de flesta europeiska stater har inte tydligt motsatt sig USA:s angrepp på folkrätten och multilaterala mekanismer. De har även misslyckats med att vidta meningsfulla åtgärder för att stoppa Israels folkmord på palestinier eller sätta stopp för de oansvariga vapen- och tekniköverföringar som driver på folkrättsbrott världen över. De har också varit ovilliga att aktivera EU:s blockerande stadga för att skydda dem som drabbas av amerikanska sanktioner, inklusive ICC-domare och åklagare. Italien och Ungern har vägrat att gripa personer som omfattas av ICC:s arresteringsorder på deras territorium, medan Frankrike, Tyskland och Polen har antytt att de kommer att agera på liknande vis.

- Världens ledare har varit alldeles för undergivna inför angreppet på folkrätten och det multilaterala systemet. Deras tystnad och passivitet är oförsvarlig och kommer enbart leda till en tillbakagång och utradering av de hårt vunna framsteg för mänskliga rättigheter som skett. Att blidka angripare är att hälla bränsle på en eld som kommer att ödelägga framtiden för kommande generationer, säger Anna Johansson. 

Angrepp på civilsamhället sprids över världen
Antalet attacker mot civilsamhället och sociala rörelser ökade ytterligare under 2025. De ihållande försöken att tysta och försvaga människorättsförsvarare, organisationer och oliktänkande spred sig till nästan alla delar av världen.

Myndigheterna i Nepal och Tanzania var särskilt hänsynslösa i sin olagliga användning av dödligt våld för att slå ned protester. Även regeringarna i bland annat Afghanistan, Kina, Egypten, Indien, Kenya, USA och Venezuela slog våldsamt ned på protester, samtidigt som de kriminaliserade oppositionen med hjälp av antiterror- och säkerhetslagar eller genom att använda repressiva polismetoder, påtvingade försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.

Med stöd av svepande antiterrorlagar, förbjöd myndigheterna i Storbritannien Palestine Action, ett nätverk för direktaktioner som främst riktar sig mot israeliska vapentillverkare och deras dotterbolag. Över 2 700 personer greps för att ha fredligt protesterat mot förbudet av Palestine Action. Storbritanniens högsta domstol slog i februari 2026 fast att förbudet var olagligt. Men den brittiska regeringen har överklagat beslutet.

Turkiska myndigheter frihetsberövade hundratals fredliga demonstranter, inklusive Istanbuls borgmästare och presidentkandidat Ekrem İmamoğlu. Över 400 personer står nu anklagade för påstådd korruption, åtal som är politiskt motiverade.

USA:s myndigheter inledde ett olagligt nedslag mot migranter, flyktingar och asylsökande, genom att använda onödig och oproportionerligt våld, rasprofilering, godtyckliga frihetsberövanden samt metoder som utgör tortyr och påtvingade försvinnanden. I Latinamerika antog eller ändrade stater som Ecuador, El Salvador, Nicaragua, Paraguay, Peru och Venezuela lagstiftning som innebär oproportionerliga restriktioner för civilsamhällesorganisationer, vilket direkt påverkar deras möjlighet att verka, få tillgång till resurser, stödja lokalsamhällen och försvara mänskliga rättigheter. 

I ett läge där USA:s president beskriver klimatförändringarna som en ”bluff” har regeringar världen över gjort långt ifrån tillräckligt för att hantera klimathotet, agerat för en rättvis klimatomställning eller på ett adekvat sätt öka finansieringen av klimatåtgärder.

- Den världsordning som aggressiva stater och aktörer förespråkar är en ordning som förkastar rättvisa i fråga om ras, kön och klimat, som behandlar civilsamhället som en fiende och motsätter sig internationell solidaritet. Det är en vision utan moralisk kompass, som bygger på att tysta oliktänkande och avhumanisera dem av oss som betraktas som “de andra”. Deras världsbild bygger inte på respekt för vår gemensamma mänsklighet, utan på militär makt, handelsdominans och teknologiskt herravälde, säger Anna Johansson. 

Trots motgångar gör miljontals människor världen över motstånd  
Protester ledda av Generation Z svepte över mer än ett dussin länder under 2025, inklusive Indonesien, Kenya, Madagaskar, Marocko, Nepal och Peru, och omkring 300 000 människor trotsade Ungerns förbud mot Budapest Pride för att försvara hbtqi-personers rättigheter. Under början av 2026 har demonstranter, från Los Angeles till Minneapolis, organiserat sig gata för gata och kvarter för kvarter mot våldsamma och starkt militariserade migrationsräder i USA.

Massdemonstrationer mot Israels folkmord på palestinier spreds över världen under det gångna året och humanitära aktörer från över 40 länder organiserade flottiljer för att visa solidaritet med palestinier. Det globala engagemanget mot vapenflödet till Israel växte, där hamnarbetare i Frankrike, Grekland, Italien, Marocko, Spanien och Sverige försökte störa transportvägar för vapen. Aktivism och rättsliga påtryckningar ledde också till att flera stater begränsade eller förbjöd vapenexport till Israel.

Medan många regeringar blundade för angrepp mot internationell rättvisa, gick flera stater och organ emot denna utveckling genom att visa att de står fast vid sitt åtagande för multilateralism och rättsstatens principer. Allt fler erkände att Israel begår folkmord mot palestinier, och flera stater anslöt sig till Haaggruppen, ett kollektiv som är fast beslutet att ställa Israel till svars för brott mot folkrätten.

Filippinerna överlämnade den tidigare presidenten Rodrigo Duterte till ICC för att ställas inför rätta för brott mot mänskligheten. ICC utfärdade även en arresteringsorder mot två talibanledare. Europarådet och Ukraina enades om att inrätta en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina, och en hybriddomstol i Centralafrikanska republiken dömde sex tidigare medlemmar i en väpnad grupp för krigsbrott och brott mot mänskligheten. 

FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättade en oberoende utredningsmekanism för Afghanistan samt en särskild utredning och undersökningskommission för östra delen av Demokratiska republiken Kongo. Mandatet för undersökningsmekanismen  för Iran utökades. Betydande framsteg gjordes mot en bindande FN-konvention om beskattning och en konvention om brott mot mänskligheten, och Internationella domstolen ICJ samt Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter avkunnade banbrytande rådgivande yttranden om staters skyldigheter att vidta åtgärder mot skador på grund av klimatförändringar.

Fler stater har under 2026 börjat motsätta sig auktoritära metoder och angrepp på den regelbaserade världsordningen, där särskilt Spaniens regering intagit principiella ståndpunkter, men sådana uttalanden måste följas av beslutsamma och långsiktiga åtgärder. 

- 2025 präglades av kraftfullt motstånd och solidaritet från demonstranter, diplomater, politiska ledare och många andra runt om i världen. För mänsklighetens skull är det nu dags att skriva historia. Vi behöver skapa djärva koalitioner för att omforma och återuppbygga den globala ordningen kring mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och universella värden, säger Anna Johansson.  


Rapporten finns bifogad som PDF.