Trippelsmocka mot svenskt lantbruk - politiken avgör hur djup matkrisen blir

Kostnadsökningarna och flera år av låg lönsamhet slår hårt mot svenska bönder – och den svenska maten. LRF har tagit fram färska siffror som visar att sedan konflikten i mellanöstern bröt ut i slutet av februari har kostnaderna för svenskt lantbruk ökat med 1,8 miljarder kronor till följd av stigande diesel- och kvävgödselpriser.  Samtidigt som lönsamheten är på rekordlåg nivå. Med dagens prisnivåer förlorar bonden 2000 kr per hektar brödvete och har en vinstmarginal på -12 procent. 

Lantbruket är i hög grad beroende av insatsvaror som gödsel och drivmedel, samtidigt som det saknas inhemsk produktion av mineralgödsel och fullgoda elektrifierade alternativ till dagens maskiner.

– Det är ett mycket allvarligt läge där kostnaderna skenar och där bonden i praktiken betalar för att producera maten. Tillsammans med låga grundvattennivåer i södra Sverige skapar det en akut kris för svenska lantbruket. Det här är inte vilken verksamhet som helst. Andra aktörer kan ställa in avgångar eller arbeta hemifrån, men vi kan inte ställa in skörden, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Situationen är särskilt allvarlig inom växtodlingen och trädgårdsnäringen, där kostnaderna för drivmedel, gödsel och bevattning är helt avgörande för att kunna producera. Trots kraftigt ökade kostnader har priserna på spannmål och trädgårdsprodukter inte följt med upp.

Svensk och europeisk livsmedelsproduktion står inför samma strukturella problem, låg lönsamhet och snabbt ökande kostnader. Inom EU diskuteras nu stödåtgärder för att säkra livsmedelsproduktionen. Enligt LRF måste även Sverige agera.

– Det här handlar inte bara om böndernas ekonomi. Det handlar om svensk mat på tallriken, om livsmedelsberedskap och om att konsumenter ska kunna köpa svensk mat till rimliga priser även i framtiden, säger Palle Borgström.

LRF menar att politiken har flera verktyg för att mildra krisen.

LRF kräver:

• Ett akut kompensationspaket till lantbruket för de kraftigt ökade kostnaderna som följd av konflikten i Mellanöstern.
• Förlängd återbetalning av dieselskatten även efter årets slut. Elektrifiering är målet men i dag saknas fungerande alternativ för stora delar av lantbruket, vilket gör att kostnaden för diesel är avgörande.
  
  

– Om politiken inte agerar nu riskerar vi minskad svensk matproduktion, ökat importberoende och i förlängningen högre matpriser. Det är ett vägval och det är bråttom, säger Palle Borgström.