Åtta av tio unga: Våra föräldrar hade det enklare på arbetsmarknaden

Rapporten bygger på svar från 2 057 unga och avslöjar ett mönster som går tvärs igenom hela etableringsfasen: motivationen finns, men dörren öppnar sig inte. Tre av fyra unga vet vad de vill arbeta med. Men nio av tio upplever att kontakter och nätverk avgör om man får jobb, inte kompetens. Och sex av tio tycker att kraven i jobbannonser för juniora tjänster är orimliga.

Anställningsbarhetsrapporten 2026.

Simon Sundström är 25 år och civilingenjör från Uppsala. Förra sommaren tog han examen efter fem år. Sedan dess har han sökt drygt hundra jobb. Ungefär hälften av dem han gick programmet med saknar fortfarande anställning.

– Vi har ägnat fem år åt att träna oss på att lära oss nya saker. Det är kärnan i vår utbildning. Men när man kommer ut möter man en arbetsmarknad som vill ha färdiga kandidater med flera års erfarenhet. Det enda man vill är att få visa vad man går för, säger Simon Sundström.

Resultatet är en sorts moment 22. Arbetsgivare kräver erfarenhet som unga inte hunnit skaffa sig. En generation som vill jobba möter en arbetsmarknad som inte ger dem chansen att bevisa att de kan. Paradoxen är slående: samtidigt som tre av fyra arbetsgivare säger att de har svårt att hitta rätt kompetens har Sverige EU:s tredje högsta ungdomsarbetslöshet – 17 procent, mot EU-snittets 11.

– Vi gjorde den här rapporten för att vi upplevde att den här bilden saknades. Det finns undersökningar om unga i allmänhet, men inte om den fas som faktiskt är avgörande för ett långsiktigt arbetsliv – när man för första gången ska ta sig in på arbetsmarknaden. Vi ville förstå hela bilden. Så vi pratade med unga, med arbetsgivare och med representanter på universiteten. Och vi pratade med psykologer för att förstå de långsiktiga effekterna som kan bli ett resultat av detta om vi inte gör något. Resultatet var slående. Det är inte viljan det är fel på – det är vägen in, säger Daniel Olemyr, projektledare för Anställningsbarhetsrapporten på Bliwa.

Unga kvinnor tvekar mer och mår sämre

Det finns också en skillnad mellan unga kvinnor och män. Unga kvinnor upplever högre hinder på i princip varje område rapporten mäter. Fler kvinnor än män har tvekat att söka jobb, och kvinnor saknar i högre grad kontakter och nätverk. Varannan ung person uppger att osäkerheten kring jobb påverkar deras psykiska hälsa, men bland unga kvinnor är siffran nio procentenheter högre än bland männen. Och bland unga kvinnor i åldern 20–24 saknar hela 43 procent självförtroende och trygghet inför arbetslivet.

– Det är ett mönster vi känner igen från vårt eget arbete. Unga kvinnor tvivlar oftare på sig själva i ett skede där de egentligen borde se ljust på framtiden. När man inte får komma in på arbetsmarknaden trots att man gör allt rätt, börjar man tvivla på sin egen kompetens. Och det tvivlet tycks sätta sig djupare hos unga kvinnor, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.

Politiken får underkänt

Fyra av tio unga pekar på politiken som den aktör med störst ansvar för att situationen ska förändras. Men sju av tio upplever att politiken i dag inte tar ungas etablering på tillräckligt stort allvar. När unga själva får säga vad de vill att politiken ska prioritera är svaret konkret: fler vägar in. Tillgång till jobb och praktik hamnar högst, följt av att utbildning faktiskt ska leda till arbete. Det är inte abstrakta krav utan det är en tydlig beställning till beslutsfattarna.

– Det här är den tydligaste signalen i hela undersökningen. En generation som vill, som har riktning, som försöker, och som ändå upplever att det politiska systemet tittar bort. Det är en helt avgörande framtidsfråga som borde få mer plats i debatten, särskilt ett valår, säger Daniel Olemyr.

Om Anställningsbarhetsrapporten 2026

Anställningsbarhetsrapporten är en ny och omarbetad rapport från Bliwa som enbart fokuserar på unga i etableringsfasen – de som är på väg in i arbetslivet, oavsett om det är efter gymnasiet eller universitetet. Rapporten togs fram utifrån en upplevd lucka: det saknades en djuplodande bild av just den fas då trösklarna är som störst.

Undersökningen genomfördes av analysföretaget Verian som en slumpmässigt rekryterad webbenkät via Kivra, 3–20 mars 2026. Totalt deltog 2 057 unga i åldern 20–29 år och svarade på mer än 20 frågor om sin väg in i arbetslivet. Resultaten har viktats på kön, ålder och region baserat på befolkningsdata från SCB.

Rapporten kompletteras med djupintervjuer med unga, representanter från arbetsmarknad (Almega), akademi (Uppsala universitet) och skola (Skolsamverkan), samt med psykologer för att belysa de långsiktiga konsekvenserna av ett svårt etableringsläge.

Anställningsbarhetsrapporten 2026.