Ny svensk studie: Arbetsgivare väljer bort politiskt engagerade

Inför ett valår lägger partierna stort arbete på att rekrytera kandidater till kommuner, regioner och riksdag. Men en ny svensk studie visar att politiskt engagemang kan ha ett pris på arbetsmarknaden.

I studien, som publiceras i Political Psychology, skickade forskarna 11 461 fiktiva jobbansökningar till svenska arbetsgivare. I vissa ansökningar framgick att den sökande var politiskt aktiv, medan andra ansökningar inte innehöll någon sådan information. Resultatet visar att arbetsgivare i lägre grad svarade positivt på ansökningar där kandidaten uppgav politiskt engagemang.

– Det här visar att politiskt engagemang kan vara en nackdel redan i det första steget i en rekryteringsprocess. Det är anmärkningsvärt i ett demokratiskt samhälle, där vi samtidigt förväntar oss att människor ska vilja engagera sig politiskt, säger Mark Granberg, doktor i nationalekonomi.

Studien genomfördes efter riksdagsvalet 2022 och omfattade jobbansökningar till arbetsgivare i hela Sverige. I genomsnitt minskade sannolikheten att få ett positivt svar med omkring två procentenheter när den sökande nämnde politisk aktivitet – vilket motsvarar en relativ minskning på nästan 8 procent, givet en svarsfrekvens på ca 30 procent. Effekten varierade mellan partier och geografiska miljöer. Diskrimineringen var tydligast i tätorter, medan studien inte finner motsvarande effekt i landsbygdskommuner.

– Partierna har precis lagt mycket tid på att hitta kandidater till sina listor. Våra resultat pekar på en viktig demokratisk målkonflikt: om människor tror att politiska uppdrag kan försämra deras möjligheter i arbetslivet kan det påverka viljan att kandidera eller vara öppet politiskt engagerad, säger Mark Granberg.

Forskarna undersökte även skillnader mellan partier. Resultaten visar att den negativa effekten för högerblocket framför allt drevs av uppgiven koppling till Sverigedemokraterna, medan flera partier i vänsterblocket också var förknippade med lägre sannolikhet att få positiv respons från arbetsgivare.

– Studien visar att politisk tillhörighet fungerar som en signal som påverkar arbetsgivares bedömningar, oavsett om det sker medvetet eller inte. Det är bekymmersamt om politiskt engagemang blir en karriärrisk, särskilt i en tid då vi ser en växande politisk polarisering i samhället, säger Mark Granberg.

Forskarna menar att resultaten väcker frågor om hur arbetslivet påverkas av politisk polarisering. Om människor undviker att berätta om politiska uppdrag eller ideellt engagemang av rädsla för att missgynnas, kan det få konsekvenser både för arbetsmarknaden och för demokratin.

– Politiskt engagemang är en central del av demokratin. Om det samtidigt uppfattas som en karriärrisk finns det skäl att ta frågan på allvar, avslutar Mark Granberg.

Studien är genomförd av Samantha Sinclair, Linnéuniversitetet, och Mark Granberg, i dag verksam på Statistiska centralbyrån, SCB, men under merparten av den tid då studien genomfördes vid Ratio och Örebro universitet.