Vägkvaliteten i Sverige 2025 hade brister – Sveriges sämsta väg

– Våra klubbaktiva har kört 10 000 mil och mätt vägskadorna med kameror kopplade till AI-analys, säger Heléne Lilja, vd på Riksförbundet M Sverige. Resultaten visar att det finns mycket att göra för att förbättra skicket på vägarna. Anledningen till att vi gör detta är att trafikanterna, de som använder vägnätet varje dag, måste kunna känna att vägarna är säkra och pålitliga.

Vägkvalitetsundersökningen har kunnat genomföras i samarbete med Honda och Michelin när Riksförbundet M Sveriges vägombud i somras körde nästan hela Sveriges statliga vägnät som en del i vägombudssäsongen. Riksförbundet M Sverige har återkommande granskat skicket på de svenska vägarna, i denna form sedan 2015. Datainhämtningen har gjorts med kameror, materialet har sedan granskats med AI-teknik från Roadscan. Det är första gången sådan teknik används.

Undersökningen visar både strukturella skillnader mellan länen i Sverige och vilka enskilda vägpartier som är i sämst skick.

– Vi kan redan nu avslöja att Sveriges sämsta riksväg ligger i Västerbotten och att den sämsta länsvägen ligger i Jämtlands län, säger Heléne Lilja. Men varje län har fått en egen genomgång och man kan enkelt se vilka vägar inom länen som är i störst behov av åtgärder. Målet med denna rapport är att lyfta vägunderhållet på agendan. Vi måste prata om varför det fortfarande är stora skillnader i landet, trots att bilismen är så tungt beskattad. Svenska trafikanter ska kunna förvänta sig mer av vägnätet än detta.

Rapporten avslöjar skillnader mellan norr och söder, men även mellan län som till synes har likartade förutsättningar.

– Att län med liknande förutsättningar ändå får olika utfall tyder på att beslutsfattarnas prioriteringar är det som avgör utfallet, säger Heléne Lilja. Det visar att det viktigaste för bra vägar är att ha engagerade politiker och medborgare som har höga förväntningar på att vägarna hålls i skick.

Under Trafikverkets kommande planeringsperiod finns till slut pengar avsatta för att återhämta det eftersatta underhållet på vägnätet. Det rör sig om 25 miljarder kronor som under tolv års tid ska göra att vägarna är i det skick som trafikanterna kan förvänta sig.

– När vi arbetat med denna fråga så länge känns det bra att äntligen se en rejäl satsning. Vi kommer att hålla koll på arbetet och vi utgår från att Trafikverket arbetar för att få bort regionala skillnader och blinda fläckar utanför storstäderna, säger Heléne Lilja.”

Rapporten och kartbilden över sträckorna som körts finns bifogade med detta pressmeddelande.