Ny rapport: Läkemedel avgörande för Sveriges motståndskraft

Sveriges läkemedelsindustri är en strategisk tillgång för tillväxt, hälsa och välfärd. I ett mer osäkert omvärldsläge utgör den även en viktig del av vår säkerhetsinfrastruktur. Utan tillgång till rätt läkemedel tappar vården snabbt kapacitet. Då påverkas inte bara patienter, utan också trygghet, samhällsfunktioner och Sveriges motståndskraft.

Det borde prägla hur Sverige bygger sin beredskap. Men så ser det inte ut idag, visar en ny rapport från Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

– Läkemedel är en investering i tillväxt, produktivitet och motståndskraft. Ska Sverige stå starkt i en allt mer osäker omvärld måste vi också skapa förutsättningar för en stark läkemedelssektor, säger Bengt Mattson, hållbarhetschef på Lif.

I rapporten lyfts läkemedelsbranschen fram som en av Sveriges mest innovativa och värdeskapande näringar, och en central del av totalförsvaret. Som en av landets största exportsektorer bidrar industrin både till konkurrenskraft och till finansieringen av välfärden.

Samtidigt förändras de globala förutsättningarna snabbt. Hårdnande internationell konkurrens, sårbara värdekedjor och ökade geopolitiska spänningar ställer nya krav på både investeringar och beredskap.

– Vi går från en situation där tillgång till läkemedel tagits för given, till en där den måste säkras aktivt. Det handlar både om beredskap och om Sveriges konkurrenskraft, säger Bengt Mattson.

Tre områden där staten behöver bli tydligare

Rapporten har samlat läkemedelsföretagens behov och förutsättningar för att kunna bidra till en fungerande läkemedelsförsörjning vid kriser, och pekar särskilt ut tre områden.

• Bristande samverkan. Läkemedelsföretagen är i dag inte fullt ut integrerade i beredskapsplaneringen, trots att de ansvarar för produktion, import och distribution.
• Otydliga ansvar för kritiska beroenden. Tillgång till el, transporter, drivmedel och it-system är avgörande för att läkemedel ska nå patienter, men det saknas tydliga prioriteringar i kris.
• Avsaknad av spelregler. Företagen saknar tillräcklig tydlighet kring vilka läkemedel som anses mest kritiska, vilka beredskapsavtal som gäller och hur produktion ska kunna ställas om.

– Företag förväntas planera för krig utan att veta vad som gäller. Ska Sverige klara en allvarlig kris måste staten och näringslivet ha en gemensam plan, säger Bengt Mattson.

Beredskap och tillväxt hänger ihop

En central slutsats i rapporten är att beredskap inte kan byggas isolerat – den måste vila på en fungerande marknad i fredstid.

– Beredskap byggs inte i krig, den byggs i fred. En stark läkemedelsmarknad med stabila villkor är en förutsättning för att kunna skala upp i kris. Beredskapspolitik och konkurrenskraftspolitik är två sidor av samma mynt, säger Bengt Mattson.

För att stärka läkemedelsföretagens förutsättningar i att bidra till svensk motståndskraft efterfrågar branschen nu verklig privat-offentlig samverkan, tydligare ansvar för kritiska beroenden och långsiktiga och förutsägbara spelregler för företagen.

– Sverige har alla förutsättningar att vara en ledande life science-nation. Men det kräver att vi ser läkemedel som det de är. En strategisk investering i både hälsa, ekonomi och motståndskraft, säger Bengt Mattson.