Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer
11.5.2026 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.

– Detta är viktig och ny kunskap för sjukvården. De flesta som donerar en njure är kvinnor, men det finns fortfarande ganska lite kunskap om risker för mamman och barnet vid graviditet efter donation. Det är viktigt att förstå dessa risker för att kunna erbjuda bra rådgivning, säger Eva Carlsson, biträdande överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.
I studien, som publicerats i Nephrology, Dialysis, Transplantation (NDT), undersökte forskarna om kvinnor som donerat en njure drabbas av fler komplikationer under graviditeten. De antog att risken för graviditetsproblem, särskilt havandeskapsförgiftning (preeklampsi), ökar efter njurdonation.
Forskarna använde nationella register: Patientregistret, Scandiatransplantregistret och Medicinska födelseregistret. De inkluderade kvinnor upp till 45 år som fött barn före och/eller efter att de donerat en njure mellan 1973 och 2022. Totalt ingick 679 donatorer med 1305 graviditeter före donation och 139 efter donation. Graviditeter efter donation jämfördes med en kontrollgrupp där man matchade för ålder, år, antal tidigare barn och region. Man jämförde också med kvinnornas egna graviditeter före donation.
Resultaten visar att det var något vanligare att barn föddes för tidigt (före vecka 37) efter donation jämfört med kontrollgruppen. Det fanns också en något ökad risk för låg födelsevikt (under 2 500 gram), men risken var totalt sett låg (9,4 procent jämfört med 3,7 procent).
– Vår studie visade att det var vanligare att barnen föddes små i förhållande till graviditetslängden, berättar Eva Carlsson. Kombinationen av havandeskapsförgiftning och små barn var också lite vanligare efter donation.
– Däremot såg vi ingen tydlig skillnad i risken för enbart havandeskapsförgiftning, fortsätter hon. Fynden understryker vikten av individualiserad rådgivning till kvinnor inför njurdonation och belyser behovet av förbättrad övervakning under graviditeter efter donation.
Studien genomfördes i samarbete mellan njurmedicin, transplantationskirurgi, kvinnokliniken samt UCR. Den finansierades med stöd från Njurfonden och Gelinstiftelsen.
Nyckelord
Kontakter
Eva Carlsson, biträdande överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet;
Eva.carlsson@medsci.uu.se, 073-868 27 50
Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
maria.k.svensson@medsci.uu.se, 072-212 17 19
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum