Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer

– Detta är viktig och ny kunskap för sjukvården. De flesta som donerar en njure är kvinnor, men det finns fortfarande ganska lite kunskap om risker för mamman och barnet vid graviditet efter donation. Det är viktigt att förstå dessa risker för att kunna erbjuda bra rådgivning, säger Eva Carlsson, biträdande överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.

I studien, som publicerats i Nephrology, Dialysis, Transplantation (NDT), undersökte forskarna om kvinnor som donerat en njure drabbas av fler komplikationer under graviditeten. De antog att risken för graviditetsproblem, särskilt havandeskapsförgiftning (preeklampsi), ökar efter njurdonation.

Forskarna använde nationella register: Patientregistret, Scandiatransplantregistret och Medicinska födelseregistret. De inkluderade kvinnor upp till 45 år som fött barn före och/eller efter att de donerat en njure mellan 1973 och 2022. Totalt ingick 679 donatorer med 1305 graviditeter före donation och 139 efter donation. Graviditeter efter donation jämfördes med en kontrollgrupp där man matchade för ålder, år, antal tidigare barn och region. Man jämförde också med kvinnornas egna graviditeter före donation.

Resultaten visar att det var något vanligare att barn föddes för tidigt (före vecka 37) efter donation jämfört med kontrollgruppen. Det fanns också en något ökad risk för låg födelsevikt (under 2 500 gram), men risken var totalt sett låg (9,4 procent jämfört med 3,7 procent).

– Vår studie visade att det var vanligare att barnen föddes små i förhållande till graviditetslängden, berättar Eva Carlsson. Kombinationen av havandeskapsförgiftning och små barn var också lite vanligare efter donation.

– Däremot såg vi ingen tydlig skillnad i risken för enbart havandeskapsförgiftning, fortsätter hon. Fynden understryker vikten av individualiserad rådgivning till kvinnor inför njurdonation och belyser behovet av förbättrad övervakning under graviditeter efter donation.

Studien genomfördes i samarbete mellan njurmedicin, transplantationskirurgi, kvinnokliniken samt UCR. Den finansierades med stöd från Njurfonden och Gelinstiftelsen.