Systemet är trasigt - samverkan krävs för att lösa ungas etableringsproblematik på arbetsmarknaden

I dag möter unga som ska etablera sig på arbetsmarknaden en svår situation. Starten spelar stor roll. För att fler unga ska få en bättre start krävs insatser från flera håll. Det krävs ett utbildningsväsende som anpassar sig och samverkar, arbetsgivare som sänker trösklarna och satsar på potential, unga som tar vara på sitt eget handlingsutrymme och beslutsfattare som tar ansvar för helheten, säger Daniel Olemyr, projektledare för Anställningsbarhetsrapporten på Bliwa.

FYRA AKTÖRER SOM FORMAR FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Utbildningsväsendet - Anpassa, tydliggör och samverka

• Fyra av tio unga upplever att utbildningen inte förberett dem tillräckligt väl för arbetslivet. Utbildningen lägger grunden, men den räcker inte hela vägen. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad behöver bli tydligare. Det kan handla om mer praktik och verksamhetsförlagd utbildning, om programråd med representanter från arbetslivet och om bättre vägledning redan i grundskolan.
  
  

Arbetsgivare - Sänk trösklarna och satsa på potential

• Sex av tio unga upplever att kraven i jobbannonser för juniora tjänster är orimliga. Sju av tio upplever att arbetsgivare inte är villiga att ge unga utan erfarenhet en chans. Oavsett om den bilden stämmer fullt ut behöver arbetsgivare fundera på vad kravprofilerna signalerar.
  
  

Unga själva - Det egna ansvaret

• Hälften av alla unga har tvekat att söka jobb de varit intresserade av, oftast för att kraven känns för höga. Men kravprofiler speglar ofta en önskelista, inte ett minimikrav. Att söka ändå, att våga ta kontakt och att skaffa sig erfarenhet genom praktik, extrajobb eller engagemang vid sidan av studierna gör skillnad. föreningsliv, branschevent eller utbyten, är ett steg som ligger inom räckhåll. Det är inte hela lösningen, men det är en del av den.
  
  

Beslutsfattare - Ta ansvar för helheten

• Sverige har den tredje högsta arbetslösheten bland unga i hela EU. Ungefär en av tio i åldern 20–29 år varken arbetar eller studerar. Det räcker inte att lägga ansvaret på utbild­ningen eller på arbetsgivarna. Det behövs strukturella insatser som binder ihop utbildning, arbetsmarknad och stödsystem.
  
  

OM ANSTÄLLNINGSBARHETSRAPPORTEN 2026

Anställningsbarhetsrapporten är en ny och omarbetad rapport från Bliwa som enbart fokuserar på unga i etableringsfasen – de som är på väg in i arbetslivet, oavsett om det är efter gymnasiet eller universitetet. Rapporten togs fram utifrån en upplevd lucka: det saknades en djuplodande bild av just den fas då trösklarna är som störst.

Undersökningen genomfördes av analysföretaget Verian som en slumpmässigt rekryterad webbenkät via Kivra, 3–20 mars 2026. Totalt deltog 2 057 unga i åldern 20–29 år och svarade på mer än 20 frågor om sin väg in i arbetslivet. Resultaten har viktats på kön, ålder och region baserat på befolkningsdata från SCB.

Rapporten kompletteras med djupintervjuer med unga, representanter från arbetsmarknad (Almega), akademi (Uppsala universitet) och skola (Skolsamverkan), samt med psykologer för att belysa de långsiktiga konsekvenserna av ett svårt etableringsläge.

Bliwa - Anställningsbarhetsrapporten