Svenska domare mer aktiva med frågor till EU-domstolen än väntat
18.5.2026 11:33:02 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Svenska domstolar tar oftare än vad som tidigare framställs egna initiativ till att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet om hur EU-rätten tillämpas i svenska domstolar.

Isak Nilsson undersöker i sin avhandling samspelet mellan EU-domstolen i Luxemburg och nationella domstolar genom systemet för förhandsavgöranden. Systemet är en central del av EU-rätten och innebär att nationella domstolar kan, och i vissa fall måste, vända sig till EU-domstolen för vägledning i hur unionsrätten ska tolkas eller om den är giltig. Målet är att EU-rätten ska tillämpas på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater.
– Trots systemets centrala betydelse vet vi fortfarande relativt lite om hur nationella domstolar faktiskt förhåller sig till institutet i praktiken. Det unika med min studie är att inte bara fokusera på fallen där domstolarna väljer att begära förhandsavgörande, utan också på alla de fall när de väljer att avstå, säger Isak.
Konsekvenserna av att inte begära förhandsavgörande kan innebära fragmentering av EU-rätten, problem för skyddet av individers fri- och rättigheter, samt även att medlemsstaten i fråga gör sig skyldig till ett fördragsbrott.
Parter viktiga – men domarna agerar också på eget initiativ
Resultaten visar att förhandsavgöranden ofta aktualiseras genom parternas agerande i processen. I ungefär hälften av de mål som hänskjuts till EU-domstolen är det parterna som tar initiativet. Domstolarnas benägenhet att hänskjuta frågor är dessutom större när båda parterna är överens om behovet av EU-domstolens vägledning i det enskilda fallet.
– Parterna bidrar genom att föra upp EU-rättsliga frågor på domstolarnas bord och yrka på hänskjutande till EU-domstolen. Det gör dem till en viktig del av systemet i praktiken, säger Isak Nilsson.
Samtidigt visar studien att domstolarna avslår den stora majoriteten av parternas yrkanden om att inhämta förhandsavgöranden. Avslagen motiveras ofta med att frågan saknar relevans för målets avgörande eller att det inte finns tillräckliga skäl för ett hänskjutande.
– Det är den nationella domaren som ensamt har att bestämma om ett förhandsavgörande ska inhämtas eller inte och min avhandling visar att det är en rejäl uppförsbacke för parterna att få till stånd ett förhandsavgörande.
Svenska domstolar har länge beskrivits som särskilt passiva när det gäller att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Avhandlingens resultat nyanserar dock denna bild. I 42 procent av fallen som resulterade i ett förhandsavgörande ställde domstolarna frågor utan någon begäran från parterna och ibland i strid med deras önskemål.
– Det visar att dessa domare inte bara reagerar på parternas initiativ utan också själva tar ett aktivt ansvar. Studien visar därmed att svenska domare inte är fullt så passiva som tidigare gjorts gällande, säger Isak.
Fakta: EU-domstolen och förhandsavgöranden
EU-domstolen är Europeiska unionens högsta rättsliga instans och har till uppgift att säkerställa att EU-rätten tolkas och tillämpas enhetligt i alla medlemsstater och av EU:s institutioner.
Förhandsavgörandeinstitutet innebär att nationella domstolar kan, och i vissa fall är skyldiga att, ställa frågor till EU-domstolen om hur EU-rätten ska tolkas eller om en EU-rättsakt är giltig. EU-domstolens svar är bindande för den nationella domstolen i det aktuella målet och fungerar samtidigt som vägledande för domstolar i hela unionen.
Syftet med systemet är att motverka olika tolkningar av EU-rätten och att stärka rättssäkerheten, likabehandling och skyddet för individers rättigheter inom EU.
Om disputationen
Isak Nilsson, Juridiska institutionen försvarar sin avhandling med den svenska titeln: Att hänskjuta eller inte hänskjuta? Nationella domare, parter och förhandsavgörandeinstitutet (Engelsk titel: Referral or non-referral? National judges, parties, and the preliminary ruling procedure)
När: Onsdag 20 maj, 2026
Tid: kl. 10.15-12.00
Plats: Lindellhallen 1, Samhällsvetarhuset
Nyckelord
Kontakter
Isak Nilsson
Tel:090-7866788isak.nilsson@umu.sewww.umu.se/personal/isak-nilsson/Eva StoianovKommunikatörSamhällsvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 62 28eva.stoianov@adm.umu.seBilder

Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Hatten på för nya doktorer – dags för Vårpromotion18.5.2026 09:44:54 CEST | Pressmeddelande
Lagerkrans, doktorshatt, ring, diplom, högtidsceremoni och bankett. Den 23 maj är det dags att fira närmare 80 nya doktorer och 20 jubeldoktorer, som genom många års studier bidragit till kunskap, insikter och upptäcker som berikar vårt samhälle. – Vårpromotionen är en av våra allra finaste traditioner, säger Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet.
Skelleftesjukan ökar inte risken för hjärtklaffsjukdom18.5.2026 08:40:24 CEST | Pressmeddelande
Sambandet mellan amyloidos och förträngning av aortaklaffen har väckt stort internationellt intresse. Men när forskare vid Umeå universitet undersökte den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan fann de inga tecken på ökad förekomst av hjärtklaffsjukdomen.
Rutinundersökning kan avslöja aggressiv cancer – utan extra tester13.5.2026 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Undersökningar med PET/CT, som görs rutinmässigt vid cancer, kan ge betydligt mer information om tumörer än man tidigare trott. En ny internationell studie visar att bilder från PET/CT-undersökningar kan avslöja särskilt aggressiv cancer i hals och huvud – utan att behöva ta prover från tumören. Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, menar att resultaten öppnar upp för mer precis diagnostik och behandling.
Ny metod mäter hjärnans ”städsystem”11.5.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Slaggprodukter som samlas i hjärnan kan leda till sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Men kunskapen om hjärnans ”städsystem” har hittills främst byggt på djurförsök. Nu kan forskare vid Umeå universitet visa hur vätska transporteras mellan olika delar i hjärnan hos människor – något som kan vara avgörande för vår förståelse av åldrande och neurologiska sjukdomar.
Är dagens valsedlar rätt utformade?7.5.2026 07:38:00 CEST | Pressmeddelande
Inför varje val trycks hundratals miljoner valsedlar i Sverige. För riksdags-, region- och kommunval handlar det om mer än 700 miljoner valsedlar, trots att en stor del aldrig används. Det innebär höga kostnader och omfattande hantering i vallokalerna, samtidigt som frågor väcks om hur valhemligheten bäst kan skyddas, menar Johan Hellström, docent vid Umeå universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum