Ny nationell laserskanning klar av Sveriges skogar - visar var träden vuxit bäst

Den andra nationella skanningen som någonsin gjorts av svensk skog har nu avslutats. Med två rikstäckande skanningar över skogsmark kan skogens förändring mätas heltäckande med god precision.
– För första gången får vi tillförlitliga, rikstäckande mått på hur snabbt skogen faktiskt växer, men också se var den inte växer. Det är avgörande för skogens ekonomi – rätt åtgärd vid rätt tidpunkt kan öka både värdetillväxten och lönsamheten, säger Liselott Nilsson, projektledare på Skogsstyrelsens geodataenhet.

Bidrar till viktig kunskap om skogen

Med återkommande data över samma plats finns möjligheter att mäta tillväxt och skapa både nya och bättre modeller för att ta fram ny kunskap. Senare i år kommer det att släppas kartor över bland annat skogens ålder och skogsmarkens produktionsförmåga (ståndortsindex) som inte har varit möjliga att ta fram med god precision tidigare. Det ger stöd för bland annat optimering av plantering och skötselåtgärder, stärka skogens långsiktiga värdetillväxt och att identifiera marker med lägre produktivitet. 
– Med bra data och bättre kunskap kan vi förena hög produktion, stark skogsekonomi och ökad miljöhänsyn. Det är centralt för att skogen även framöver ska vara en motor i svensk bioekonomi, säger Liselott Nilsson.

Regelbunden skanning ger underlag för olika insatser

Laserskanningen sker kontinuerligt och med dagens finansiering tar det cirka sju år att täcka hela Sveriges skogsmark. Genom att regelbundet laserskanna skogen i Sverige läggs viktiga bitar för att få en helhetsbild av hur skogen i landet mår över tid.

– Skogens värden bygger på kunskap om hur den växer och förändras. Med återkommande mätningar får vi en helt ny grund för att utveckla underlag som stödjer både lönsamhet och hållbarhet i skogssektorn, säger Jörgen Wallerman, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

 Ifjol påbörjades dessutom den tredje skanningen i delar av Skåne och Norrbottenskusten. I år laserskannas delar av Blekinge, Halland, Kronoberg, Södermanland, Värmland, Västernorrland samt fortsatt skanning av Norr- och Västerbottenskusten. Och ju mer som skannas desto mer Skogliga grunddata och svar om skogen kommer att levereras.

Den nationella laserskanningen är också en viktig samhällsresurs i stort. De heltäckande och aktuella data som samlas in kan användas inte bara inom skogsbruket utan även inom andra areella näringar, samhällsplanering, beredskap och säkerhetsarbete.

Mer om nationell laserskanning och Skogliga grunddata

Skogliga grunddata är ett samlingsnamn för kartor som beskriver skog och mark, till exempel virkesförråd och trädhöjd. Kartorna är framställda med digitala metoder där ingen bedömning har gjorts ute i skogen. Uppgifterna är beräknade genom en sambearbetning av data från den nationella laserskanningen och provytor med uppmätta egenskaper om träden från Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kartorna ger heltäckande objektiva och jämförbara uppgifter om skogstillståndet för hela landets skogar.

Data tas fram inom det gemensamma regeringsuppdraget att uppdatera, utveckla och tillhandahålla Skogliga grunddata som tilldelats Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och  Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Laserskanning sker löpande och det tar cirka sju år att täcka Sveriges skogsmark. Den medfinansieras av sju skogsföretag och organisationer som på så sätt bidrar till att vi får data över Sverige lite oftare.

Kvaliteten i Skogliga grunddata är hög, framför allt för barrdominerade skogar. Skogliga grunddata har bidragit starkt till digitaliseringen av skogsbruket i Sverige.

Skogsägare kan bland annat se kartorna och göra beräkningar av virkesförråd för den egna fastigheten i Skogsstyrelsens Mina sidor. Viss information är också tillgänglig och öppen för alla via Skogsstyrelsens karttjänster. Markägare kan också få tillgång via medlemsorganisationernas och skogsföretagens egna tjänster.

Läs mer på Skogsstyrelsens webbplats:

Skogliga grunddata - Skogsstyrelsen
Mina sidor - Skogsstyrelsen

Mer information:

Liselott Nilsson, projektledare, Enheten för geografisk information, Skogsstyrelsen, 090-15 83 42, 42, liselott.nilsson@skogsstyrelsen.se

Jörgen Wallerman, forskare, Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 090-7868570, jorgen.wallerman@slu.se

Skogsstyrelsens presstjänst: 010-172 10 04, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30