Umeå universitet

Tredimensionell avbildning avslöjar kvarvarande insulinceller vid typ 1 diabetes

25.5.2026 07:29:57 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande

Dela

Forskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.

Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.
Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.

– Våra resultat tyder på att bukspottkörteln kan bibehålla β‑celler, alltså de insulinproducerande celler som slås ut vid typ 1‑diabetes, på ett sätt som man tidigare inte har insett, säger Ulf Ahlgren, professor vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.

Med hjälp av avancerade 3D‑avbildningstekniker har forskare vid Umeå universitet skapat den första kompletta kartläggningen, med mikroskopisk upplösning, över en hel bukspottkörtel från en donator med sent debuterande typ 1‑diabetes. Analysen visar att medan de traditionella Langerhanska öarna i stort sett saknade β‑celler, fanns ett stort antal insulinproducerande celler kvar utanför ö-strukturerna.

De kvarvarande β‑cellerna förekom främst som enskilda celler eller små kluster i vilka β-cellerna var separerade från alla andra endokrina celler. Totalt rörde det sig om hundratusentals insulinpositiva objekt,

–Det faktum att dessa celler finns utanför öarna och i betydligt större antal än de ö‑associerade β‑cellerna, alltså i omvända proportioner i jämförelse med en bukspottkörtel från en icke-diabetisk person, antyder att de antingen är mer motståndskraftiga mot destruktion eller att nybildning kan ske, säger Ulf Ahlgren.

Forskarna menar att traditionella, ö‑centrerade analyser, riskerar att underskatta hur många β‑celler som faktiskt överlever vid typ 1‑diabetes. De nya fynden pekar på en hittills förbisedd cellulär reservoar som på sikt skulle kunna bli ett mål för nya behandlingsstrategier.

– Möjligheten att studera enskilda celler i hela organets volym och från alla vinklar kan förändra hur vi tänker kring β‑cellsförlust. Om vissa regioner i bukspottkörteln gynnar överlevnad av β‑celler skulle kunskap om dessa mikromiljöer kunna bidra till terapier som stabiliserar eller till och med expanderar insulincellerna, förklarar Ulf Ahlgren.

Även doktoranden Joakim Lehrstrand lyfter vikten av att bredda perspektivet.

– Det här arbetet visar att vi även måste titta bortom öarna när vi studerar β‑cellsbiologi vid typ 1‑diabetes, säger han.

Forskargruppen tror att 3D‑avbildning kommer att bli ett centralt verktyg i framtida studier av typ 1‑diabetes och andra bukspottkörtelrelaterade sjukdomar, som till exempel typ 2 diabetes och pankreascancer. Metoden gör det möjligt att identifiera specifika regioner eller enskilda celler i hela organet, vilket tidigare varit mycket svårt med konventionella tekniker. Dessa områden kan därefter isoleras för vidare molekylära analyser.

– Förhoppningsvis kan detta hjälpa oss att förstå om och hur β‑celler och deras mikromiljö skiljer sig åt inom bukspottkörteln vid diabetes, säger Ulf Ahlgren.

Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.

Om den vetenskapliga artikeln:

Joakim Lehrstrand et al.: 3D imaging of an entire pancreas shows inverse proportions of extra-islet versus islet-associated β cells in late-onset type 1 diabetes.Sci. Adv.12,eaed0496(2026).DOI:10.1126/sciadv.aed0496

Nyckelord

Kontakter

Ulf Ahlgren, Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet
Telefon: 070-220 92 28
E-post: ulf.ahlgren@umu.se

Bilder

Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.
Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.
Ladda ned bild
Doktorand Joakim Lehrstrand (närmast) och Professor Ulf Ahlgren framför ett sk. ljusfältsmikroskop, en av de tekniker de använder för att skapa tredimensionella bilder av bukspottkörteln vid diabetes. Bild: Björn Morén
Doktorand Joakim Lehrstrand (närmast) och Professor Ulf Ahlgren framför ett sk. ljusfältsmikroskop, en av de tekniker de använder för att skapa tredimensionella bilder av bukspottkörteln vid diabetes. Bild: Björn Morén
Ladda ned bild
Professor Ulf Ahlgren, Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet
Professor Ulf Ahlgren, Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet
Ladda ned bild
Doktorand Joakim Lehrstrand, Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet
Doktorand Joakim Lehrstrand, Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet
Ladda ned bild
Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.
Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye