Rekordlåga skador av betande hjortdjur på skogen i Götaland

Varje år äter älgar och andra vilda hjortdjur, som rådjur, kronhjort och dovvilt, på ungtallar. Skadorna av betet orsakar miljardförluster för skogsbruket. Skogsstyrelsen låter göra årliga inventeringar av betesskadorna för att se om arbetet med att få ned skadorna ger resultat.

Årets inventering för Götaland visar att andelen ungtallar som fått betesskador under det senaste året ligger på 9 procent. Det är en tydlig minskning från 2019 då skadorna låg på 16 procent och den lägsta nivån sedan dagens sätt att inventera infördes för tio år sedan.

Bästa nivån så långt

Minskningen har pågått sedan 2021 och förstärks av att andelen unga tallar som inte har varit utsatta av några betesskador alls också är på en rekordhög nivå: 64 procent av tallarna som inventerades var oskadade.

– Det är mycket glädjande att vi nu ser en långsiktig och ihållande nedgång av skadorna. Det kan hänga samman med att älgstammen minskat fram tills för några år sedan samtidigt som mängden mat i skogen ökat. Nu behöver vi fortsätta arbetet med att hitta den balansen mellan vilt och foder i skogen, säger Karin Ekströmer, Skogsstyrelsens samordnare för skog och vilt i Götaland.

Under många år har Skogsstyrelsen tillsammans med andra aktörer inom viltvård och skogsnäring arbetat med att få en bättre balans mellan antalet hjortdjur och deras tillgång på mat. Blåbär- och lingonris, rönn, asp, sälg och ek samt barrträd, är viktig föda för hjortdjur. Om det finns för liten mängd av denna mat (i rätt höjd för djuren), så blir betestrycket högre på de buskar och träd som faktiskt finns att äta av. Därmed ökar skadorna.

Trots positiv trend – målet nås inte

Samtidigt som skadorna minskar, är skadenivån på 9 procent mer än dubbelt så hög som det nationella målet. Enligt målet ska årsskadorna inte vara högre än 5 procent.

– Mycket har gjorts och när vi nu börjar se ett långsiktigt resultat av insatserna så är det viktigt att alla aktörer ihålligt fortsätter att arbeta i samma riktning för att få en hjortstam som är i balans med tillgången på mat i skogen, säger Karin Ekströmer.

Ett sätt att skapa mer mat för hjortviltet är att satsa på mer tall efter avverkning och då framför allt på rätt mark där tallen trivs.

På marker där både tall och gran trivs (mellanmarker), har andelen tall ökat jämfört med för tio år sedan. Inventeringen visar att andelen tall nu utgör 21 procent. Målet är att minst 25 procent av mellanmarkerna ska vara föryngrad med tall.

Gotland ingår inte i inventeringen eftersom det inte finns älgar där. Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare under sommaren.

Här finns alla resultaten från inventeringen: Äbin Rapport

Kontakt:

Karin Ekströmer, skogskonsulent, samordnare för skog och vilt i Götaland, Skogsstyrelsen, 010-172 12 47, karin.ekstromer@skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsens presstjänst: 010-172 10 04, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Mer fakta om inventeringen - Äbin

Inventeringen av betesskadorna på svenska skogen kallas för Äbin (älgbetesinventering) även om skadorna omfattar fler hjortdjur. Inventeringen består av underlag från olika datakällor (foderprognoser, Riksskogstaxeringen med flera) som tillsammans syftar till att ge en sammanhållen beskrivning av tillståndet i skogen för de som förvaltar vilda hjortdjur eller intresserar sig för viltanpassad skogsskötsel.

Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Älgbetesinventeringen är ett av flera verktyg som används i älgförvaltningen när Älgförvaltningsområdena skriver sina förvaltningsplaner för sin älgstam.