Styrmedelsutredningen – lämnar svensk matproduktion utan svar

Svenska lantbrukare ska både producera mer mat och ställa om till fossilfritt – men utan långsiktig kompensation riskerar politiken att sätta krokben för både omställningen och svensk livsmedelsproduktion. 

"En förlängning av dieselskatteåterbetalningen är välkommen, men de långsiktiga lösningarna saknas fortfarande. Svenska lantbrukare vill både producera mat och ställa om till fossilfritt – vi gör redan stora investeringar i omställningen. Men utan kompensation för de fördyringar som kommer med att tvinga in arbetsmaskiner i utsläppshandeln blir kostnaderna för höga. Då riskerar vi mindre svensk matproduktion och ökad sårbarhet”, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF. 

Utredningen har analyserat hur fossila bränslen kan fasas ut för att nå klimatmålen till 2045 och hur olika sektorer ska hantera kostnadsökningarna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2. I betänkandet konstateras att jordbrukssektorn är särskilt utsatt och att konkurrenskraften för svenskt lantbruk riskerar att försvagas. 

Samtidigt inkluderas lantbrukets arbetsmaskiner av EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2, vilket innebär tydligt ökade kostnader för svenska lantbruksföretag. 

Syftet med ETS2 är att sätta ett pris på utsläpp för privatpersoner och företag och skapa incitament att minska dem. Problemet är att lantbruket i dag har väldigt få realistiska alternativ till diesel. Traktorer, skördetröskor och andra tunga arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket måste fungera dygnet runt under intensiva perioder och ofta långt från elnätet. För stora delar av lantbruket saknas fortfarande fullgoda alternativ till diesel i praktiken. Lösningar som inte försämrar konkurrenskraften måste fram, samtidigt som maten måste produceras varje dag.  

“Högre kostnader och otydliga besked är en farlig kombination Utan rätt kompensation riskerar matproduktion att läggas ned eller flytta utomlands”, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF. 

LRF pekar på att lösningarna redan finns och går att genomföra: 

• Direkt kompensation för de kostnadsökningar som ETS2 innebär 

• En biopremie som stärker användningen av fossilfria drivmedel 

• Ett jordbruksavdrag som stärker lönsamheten och möjliggör investeringar i klimatåtgärder 

”Vi har hört tydliga löften om att lantbruket ska kompenseras. Nu behöver regeringen leverera. Annars riskerar både klimatomställningen och svensk livsmedelsförsörjning att försvagas”, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF. 

Samtidigt finns ett tydligt handlingsutrymme. EU öppnar för förenklade statsstödsregler och investeringar i hållbara lösningar, inte minst inom lantbrukets energiproduktion. 

”Möjligheten finns att både öka matproduktionen och ställa om till fossilfritt. Men då måste politiken dela risken med lantbruket – inte vältra över hela kostnaden på svenska bönder. Det här handlar ytterst om Sveriges beredskap. Tappar vi vår egen matproduktion blir vi mer sårbara. Politiken har ett avgörande ansvar för ett starkt och konkurrenskraftigt lantbruk, och då måste fler beslut livsmedelssäkras. Därför är de besked som nu följer helt avgörande, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF, och betonar att situationen redan är pressad i många lantbruksföretag. 

LRF kommer nu att analysera utredningens förslag och återkomma med en samlad bedömning. 

Fakta: Styrmedelsutredningen 

• Beslutades av regeringen den 25 oktober 2024 

• Har analyserat styrmedel för att fasa ut fossila bränslen, både för Sveriges hushåll och företag 

• Syftar till att nå Sveriges klimatmål till 2045 samt EU-åtaganden 

• Inkluderar effekter av EU:s utsläppshandelssystem ETS2