Efter kriget formas Mostar av strider om minne och framtid

Kriget i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995 lämnade stora delar av staden Mostar i ruiner. Men återuppbyggnaden har handlat om långt mer än att reparera hus och gator. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

Enligt Matheus Souza, forskarstuderande i statsvetenskap, bär stadens miljöer fortfarande på olika berättelser om det förflutna och skilda föreställningar om framtiden.

Forskningens viktigaste resultat

• Stadens miljöer präglas fortfarande av konflikter om minne, identitet och framtid.
• Kvarvarande krigsruiner symboliserade för vissa stagnation och behov av modernisering, medan andra såg dem som viktiga för minne och kontinuitet.
• Konflikter om stadens framtid blev synliga både i minnesplatser, kommersiella projekt och konstnärliga initiativ.
• Fred efter krig handlar inte bara om politiska avtal eller frånvaro av våld.
• Stadsutveckling efter krig är inte bara en teknisk eller ekonomisk fråga.

Citat

– Min forskning visar att platser aldrig upplevs enbart som fysiska platser. De formas också av olika minnen av det förflutna, erfarenheter av nuet och förväntningar på framtiden, säger Matheus Souza.

– Fred formas också genom organiseringen av urbant rum och tid: genom huruvida människor kan upprätthålla kontinuitet i vardagslivet, om de kan känna igen sig själva i staden omkring dem och om de kan föreställa sig hållbara framtider efter kriget, säger Matheus Souza.

Läs forskningen i sin helhet

Tid, rum och fred i efterkrigstidens Mostar

Mer information

För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Matheus Souza.

En längre artikel publiceras på umu.se under Samhällsvetenskap