Ny nordisk vägledning minskar osäkerheten vid aggressiv bröstcancer

Trippelnegativ bröstcancer (TNBC) är en aggressiv form av bröstcancer som utgör ungefär tio procent av bröstcancerfallen i Sverige. Bröstcancerceller kan ha tre typer av receptorer på sin yta: östrogenreceptorer, progesteronreceptorer och HER2-receptorer. Dessa fungerar som antenner som fångar upp signaler och får cancercellen att växa. Våra vanligaste och mest effektiva bröstcancerbehandlingar är designade för att målsöka och blockera just dessa antenner. 

– Att dessa tre saker saknas gör sjukdomen mer aggressiv och mindre mottaglig för en del av våra standardbehandlingar, säger Antonios Valachis, onkolog vid Universitetssjukhuset i Örebro och docent vid Örebro universitet. 

På senare år har det kommit flera nya och effektiva läkemedel, såsom modern immunterapi och skräddarsydda mediciner för patienter med ärftlig form av bröstcancer. Problemet är att de olika preparaten har testats i separata studier, och det saknas fortfarande kunskap för hur medicinerna bäst ska kombineras eller prioriteras efter en operation.  

– Det finns många olika kliniska situationer där vi inte riktigt vet hur vi ska välja – när vi ska ta den ena, när vi ska välja den andra eller när vi ska kombinera flera mediciner, säger Antonios Valachis. 

Experter överraskande oeniga

För att minska osäkerheten i vården startades därför ett nordiskt samarbete som nu har resulterat i en studie som har publicerats i British Journal of Cancer. Där bad forskarna 24 bröstcancerexperter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige att svara på hur de skulle behandla olika svåra patientfall. Experternas svar har sedan vägts samman med den senaste tillgängliga forskningen. 

Arbetet visar att det inte var helt enkelt att nå en gemensam linje.  

– Vi är alla experter från olika länder som läst samma studier. Jag förvånades över hur olika vi tolkade informationen, säger Antonios Valachis.  
– Jag tolkade resultaten på ett sätt, men sen kunde vi se att andra tolkade exakt samma resultat på ett helt annat sätt. Så det finns fortfarande ganska mycket frihet till tolkning av information som man i teorin tror är helt ren och ganska objektiv. 

Ett kunskapsträd som stöd för läkaren 

Utifrån experternas erfarenheter och vetenskapliga data har forskarna skapat vad de kallar för en beslutsalgoritm, ett slags beslutsträd eller vägledning. Det blir ett stöd för läkare när en patient har fått en inledande behandling men fortfarande finns cancerceller som har överlevt behandling vid analys av operationspreparat.

– Problemet har varit att det inte alltid är helt "straightforward". Det finns situationer där det är enkelt och vi kan säga: "Nu får du den här behandlingen för den vet vi kommer att hjälpa dig." Men det kan också finnas situationer där det inte är så självklart, utan där det krävs mer eftertanke kring hur man ska välja. Vid sådana komplicerade situationer kan den här publikationen hjälpa till, säger Antonios Valachis och avslutar: 

– Behandlingsalgoritmen samlar experter och försöker täcka in det som sker lite utanför det normala. Det blir en kunskapsbas som bygger på både studier och på experternas kliniska erfarenhet. 

Läs Antonios Valachis forskning här